Östersjöområdet är av central betydelse för Sveriges säkerhet, försörjning och militära handlingsfrihet. Regionen inrymmer omfattande kritisk infrastruktur, intensiv civil trafik med stora transportflöden inom handelssjöfarten och militärstrategiskt viktiga förbindelser till havs och i luftrummet. Samtidigt präglas säkerhetsmiljön av ökade spänningar, hybridpåverkan och snabb teknologisk utveckling.
För att säkerställa ett säkert Östersjöområde krävs lösningar som stärker skyddet av sjövägar och infrastruktur, möjliggör kontroll över luftrum, till havs och i kustnära områden samt säkerställer uthållig energiförsörjning, robust kommunikation och snabb informationshantering. Förmågan till att möta hot från obemannade system och icke-kinetiska angrepp som syftar till att störa eller försvaga genom cyberangrepp, informationspåverkan eller elektronisk krigföring är central.
Det moderna slagfältet är i hög grad transparent. Sensorer, satelliter, och obemannade system möjliggör snabb upptäckt och precisionsbekämpning, särskilt i luft, på ytan och i landdomänen. Under ytan är miljön mer grumlig, dold och svår att överblicka men samtidigt sårbar för sabotage och påverkan. Detta ställer krav på förmåga att kunna verka i miljöer där motståndare och hot kan vara svåra att upptäcka.
Utlysningen ska bidra till stärkt militär förmåga i den marina miljön, i kustnära områden samt över, på och under havsytan. Marinen, representerad av Sjöstridsskolan, är primär behovsägare men vi uppmuntrar att inkomma med förslag som kan vara relevant för både Marinen, Flygvapnet och Armén och vid multidomänoperationer.
Utlysningens behovsområden
Utlysningen fokuserar på tre utpekade behovsområden. Inkomna ansökningar ska adressera ett eller flera av följande behovsområden:
Informationsöverläge och situationsförståelse i en grumlig miljö
Förmågan att verka i Östersjöområdet förutsätter en tillförlitlig och snabb lägesbild – över, på och under ytan. I luft- och landdomänen möjliggör sensorer, satelliter och obemannade system snabb upptäckt och precisionsverkan. Havets unika egenskaper med vågor, densitetsskillnader, strömmar och strömningshinder påverkar sensorräckvidder och elektromagnetisk precision. Det gör miljön under ytan betydligt grumligare än det annars transparenta slagfältet på land och i luften, vilket gör det svårare att överblicka och tolka läget.
Innovationer som stärker förmågan till detektion, sensorfusion, förbättrad räckvidd och täckning samt dataanalys i realtid kan skapa ett informationsöverläge. Artificiell intelligens, autonoma plattformar, beslutsstöd och system-av-system-koordination är centrala komponenter för att omvandla data till användbar information. Även metoder för att integrera och tolka stora datamängder från militära och civila källor kan bidra till att skapa en tydligare lägesbild av den marina miljön.
Operativ effekt, uthållighet och handlingsfrihet i komplexa miljöer
Den ökande tillgången till satellitövervakning, passiva sensornätverk och kostnadseffektiva obemannade system gör havsytan och kustnära områden allt mer transparenta. Centraliserade strukturer, energiberoende system och sårbara försörjningskedjor innebär operativa risker.
I ett operationsområde där upptäckt och precisionsbekämpning är norm måste militär förmåga vara distribuerad, lågsignaturanpassad och uthållig.
Obemannade yt- och undervattensfarkoster kan skapa redundans, vilseledning och uthållig närvaro genom autonoma eller semiautonoma funktioner, låg signatur och förmåga till samverkan i svärmar. Innovationer som kan förbättra GNSS-oberoende positionering, framdrivning, energiförsörjning, samband och signaturanpassning kan förbättra Sveriges uthållighet och handlingsfrihet i komplexa miljöer.
Robusta och svårdetekterade kommunikationslösningar och temporär infrastruktur är exempel på grundförutsättningar för uthållig verksamhet. Innovationer som kan säkerställa kontinuitet i ledning, och möjliggöra fortsatt operativ effekt även vid störning eller bekämpning kan bidra till att minska sårbarheten.
Skydd och verkan i gråzon, konflikt och krig
Östersjöområdet präglas av hybridpåverkan, sabotage och användning av obemannade system. Dessa utmaningar behöver kunna bemötas genom hela konfliktskalan. Förmågan att skydda kritisk infrastruktur, mindre plattformar och kustnära baser är central, liksom möjligheten till anpassad verkan i miljöer där civila och militära system samexisterar.
Innovationer som stärker skyddet av sjövägar, kablar och annan kritisk infrastruktur kan öka vår kontroll och försvåra för fientlig påverkan.
Förmågan att påverka motståndarens sensorer, beslutsprocesser och system, samtidigt som den egna förmågan skyddas, är avgörande för ett säkert Östersjöområde.
Regeringsuppdrag för civil-militära synergier
Utlysningen är en gemensam satsning av Vinnova och Försvarsmakten och finansieras av Försvarsmakten inom ramen för ett regeringsuppdrag för civil-militära synergier. Syftet är bland annat att skapa ökade förutsättningar för sektorsövergripande samverkan med avsikten att banbrytande teknik, utvecklad för det civila området, i ökad utsträckning ska nyttiggöras genom innovationer på försvarsområdet.
Läs mer om regeringsuppdraget för Civil-militära synergierLäs mer om strategisk inriktning för Försvarsinnovation
Bidra till en hållbar systemomställning
Både Vinnova och Försvarsmakten har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och samhällsutveckling. Därför finns även ett fokus på hållbarhet och jämställdhet.
Jämställdhet som verktyg för innovativ samhällsutvecklingFörsvarsmaktens värdegrund
Försvarsmaktens arbete för jämställdhet