Morgondagens skyddsrum - prototyper för ett stärkt civilt försvar

Inom det Nationella innovationsprogrammet för civilt försvar erbjuds nu möjlighet att söka finansiering för projekt som bidrar med nya idéer om hur framtidens skyddsrum och skyddade utrymmen kan utformas och användas. Projekten ska genom utforskande designmetoder och praktiknära prototyper bidra till att skapa engagemang och nya insikter.

Utlysningen riktar sig till aktörer inom näringslivet, civilsamhället, offentlig sektor, akademi och forskningsinstitut som tillsammans kan utveckla prototyper för morgondagens skyddsrum och skyddade utrymmen.

Vi söker projekt med hög grad av originalitet och innovationshöjd som har potential att bidra till ett stärkt civilt försvar med fokus på koncept- och vidareutveckling av skyddsrum och skyddade utrymmen.

Projekten kan söka upp till 800 000 kronor, med start i september 2026 och projektslut i maj 2027.

Denna utlysning är en del i det Nationella innovationsprogrammet för civilt försvar, som Vinnova utformar tillsammans med Myndigheten för civilt försvar. Myndigheten för civilt försvar ska leda, inrikta, stärka och samordna det civila försvaret och har också sektorsansvar för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. Programmet ska bidra till ett effektivare samspel mellan civila och försvarsorienterade innovationsmiljöer, berörda myndigheter, akademi och privat sektor samt även främja innovativa tekniklösningar med dubbla användningsområden.

Utlysningens syfte

Syftet med satsningen är att, genom utforskande designmetoder, skapa nya insikter och systemutmanande idéer om hur framtidens skyddsrum och skyddade utrymmen kan utformas, användas och integreras i samhällsstrukturen. Genom att gestalta praktiknära prototyper ska projekten bidra till att stärka det civila försvaret i en tid där världen förändras snabbt och förändringens takt och riktning är svåra att förutse. Det ger beslutsfattare och andra aktörer nya handlingsalternativ och bättre underlag för framtida beslut.

Bakgrund

Ett effektivt skydd av civilbefolkningen, även kallat befolkningsskydd, är avgörande för att skydda befolkningen vid höjd beredskap och krig. Det består av flera skyddsåtgärder där denna utlysning fokuserar på skyddsrum och skyddade utrymmen.

Behovet av att öka innovationstakten inom området är stort på grund av det försämrade säkerhetsläget som präglas av instabilitet och oförutsägbarhet i såväl Sveriges närområde som globalt.

Sveriges 64 000 skyddsrum bedöms ha god skyddsförmåga mot de vanligaste hoten. Myndigheten för civilt försvar har identifierat behov av att modernisera befintliga skyddsrum samt utveckla nya typer av skyddsrum och skyddade utrymmen. Nya typer av skyddsrum kan exempelvis vara en ny typ av normalskyddsrum, skyddsrumsmodeller med andra krav på dimensionering och mobila/semimobila skyddsrum. Läs mer på Myndigheten för civilt försvars hemsida  där relevant information finns samlad.

Behoven avseende modernisering handlar i huvudsak om att förbättra de skyddsrum som redan finns. Det kan handla om att de enskilda skyddsrummen blir enklare att iordningställa och att miljön i dem blir trygg och säker för olika grupper. Det behövs även tillförlitliga kommunikationslösningar och att olika hygien- och avfallsaspekter hanteras.

Det finns också behov av att i större omfattning omhänderta tillgänglighetsaspekten, så att skyddsrum i så stor utsträckning som möjligt utformas med hänsyn till fysisk tillgänglighet, begriplig information, användbarhet, orienterbarhet, integritet och psykosocial trygghet för olika grupper i befolkningen.

Dessutom är frågor gällande affärsmodeller, dubbla användningsområden (där utrymmen kan användas under både freds- och krigstid), underhåll, robust försörjningsstrategi (så som produktion och logistik rörande komponenter till skyddsrum och skyddade utrymmen) samt behovet av nya regelverk av stort intresse att belysa.

Det finns idag områden med bristande tillgång till skyddsrum beroende på bland annat befolkningstäthet, dag- och nattbefolkning, rörelsemönster, verksamheters lokalisering och områdens hot- och riskbild. Detta kan hanteras på olika sätt exempelvis genom annat att nya skyddsrumstyper tas fram som medger att byggande av skyddsrum kan ske på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt om beslut att bygga skyddsrum tas. Olika mobila/semimobila lösningar tillsammans med utvecklingen av skyddade utrymmen, utrymningsplanering samt andra former av fysiska skydd kan även övervägas.

Dessutom finns behov av att öka befolkningens kunskap om systemet för skyddsrum/skyddade utrymmen, vilket är nödvändigt eftersom befolkningen har en viktig roll i iordningställandet samt användandet av dessa.

Utlysningens fokus

Utlysningen fokuserar på framtagning av praktiknära prototyper av skyddsrum och skyddade utrymmen i en nära framtid. Prototyperna kan gestalta hur skyddsrum eller skyddade utrymmen kan utformas, användas och integreras i samhällsstrukturen. Utvecklingsbehoven som beskrivs ovan, ska beaktas men inte begränsa det utforskande arbetet. Projekten ska använda sig av utforskande designmetoder för att nå utlysningens mål. Dessa metoder beskrivs närmare i nästa avsnitt.

Projekten behöver ta hänsyn till de, vid projektstart, rådande föreskrifter och lag gällande skyddsrum, se bland annat Regeringens proposition  samt Myndigheten för civilt försvars hemsida  där relevant information finns samlad.

Som ram för det utforskande arbetet ska projekten utgå från minst en av de sju dimensionerande typsituationer som Myndigheten för civilt försvar (MCF) och Försvarsmakten identifierat som grund för totalförsvarets planering 2025–2030. Typsituationerna beskriver centrala delar av en möjlig militär konflikt och vilka konsekvenser det får för samhället.

Läs mer om de sju dimensionerande typsituationerna

Val av typsituation ska tydliggöra vilken framtida kontext prototypen riktar sig mot, vilka behov och utmaningar som uppstår i den valda situationen och hur prototypen kan stärka samhällets förmåga att skydda civilbefolkningen vid krig. Projekten förväntas använda typsituationen som en utgångspunkt i sitt utforskande arbete och sin gestaltning.

Projekten kan med fördel använda erfarenheter och lärdomar från pågående konflikter i exempelvis Ukraina gällande skyddsrumsdesign och nyttjande, läs mer på Myndigheten för civilt försvars hemsida där referenser ges till publicerat material.

Kravställningen av skyddsrummen och skyddade utrymmen är riktad mot krigstidsanvändning. Däremot anses det vara positivt om dessa platser även kan användas i fredstid. Lättillgängliga, flexibla, snabbt omställningsbara miljöer kan öka samhällsnyttan till vardags, samtidigt som de stärker motståndskraften och robustheten i krig.

Angreppssätt

I denna utlysning efterfrågas projekt som använder utforskande och gestaltande designmetoder för att bredda perspektiven för framtidens skyddsrum och skyddade utrymmen. Projekten bör utforska alternativa utvecklingsvägar och möjliga konsekvenser av tekniska, sociala och samhälleliga förändringar med utgångspunkt i de beskrivna typsituationerna ovan.

Till skillnad från traditionell design, som ofta fokuserar på att lösa dagens problem, syftar utforskande metoder till att tänka långsiktigt och öppna för radikalt nya lösningar. Metoden innebär att utmana etablerade antaganden och föreställningar om hur morgondagens skyddsrum och skyddade utrymmen kan fungera för att utforska hur de kan vidareutvecklas. Metoderna syftar till att tänka innovativt kring de system vi lever i, och under processen tillåta sig att frångå de ramverk som vi känner till, samtidigt som gällande lagar och dimensionerande krav följs.

I den utforskande designmetoden ingår även gestaltning av idéerna till exempel genom prototyper, berättelser, modeller eller konceptuella miljöer. På så sätt skapas underlag som stärker vår förmåga att förstå, samtala och forma långsiktiga lösningar. Detta gör framtiden mer konkret och begriplig och ökar samhällets förmåga att fatta medvetna beslut om samhällsviktiga funktioner som skyddsrum och skyddade utrymmen.

Metoden inbegriper även att involvera olika aktörer och perspektiv för att få en bredare förståelse av behov, sammanhang och system. Genom att förena teknisk, social och användarorienterad kunskap ökar möjligheten att skapa mer innovativa och hållbara lösningar.

Utlysningens mål

Målet är att ta fram praktiknära prototyper som visar hur morgondagens skyddsrum och skyddade utrymmen kan utformas, användas och integreras i samhället. Dessa prototyper ska bidra till ökad förståelse, dialog och långsiktig planering och kunna användas som underlag i fortsatt utveckling och beslutsfattande.

Prototyperna kan vara fysiska eller visuella gestaltningar som går att besöka, se, känna, höra eller på annat sätt uppleva. Det kan till exempel vara  i form av produkter, tjänster, miljöer, koncept, utställningar, modeller, spel eller upplevelsebaserade demonstratorer. De ska hjälpa till att väcka nya tankar och vidga perspektiven på möjliga framtida lösningar.

Projekten ska generera idéer och kunskap som kan bidra till:

• utvecklingen av nya skyddsrumstyper
• modernisering av befintliga skyddsrum
• utveckling av skyddade utrymmen.

Med denna utlysning vill vi:

• Stimulera radikalt nytänkande kring hur morgondagens skyddsrum och skyddade utrymmen, nya såväl som befintliga, kan fungera, se ut och användas.
• Utforska nya lösningar för säkerhet, tillgänglighet, teknik och användarupplevelser.
• Skapa underlag som stärker fortsatt utveckling, beslutsfattande och långsiktig planering kring framtida skyddslösningar.

• Främja nya samarbeten mellan aktörer som kommuner, fastighetsägare, leverantörer och civilsamhälle.

• Engagera nya aktörer som normalt inte arbetar med civilt försvar exempelvis designers, arkitekter, kreatörer, forskare och teknikutvecklare.
• Möjliggöra experimenterande som minskar risker innan större investeringar görs.
• Öka engagemang, dialog och kunskapsspridning om befolkningsskydd.

Projektresultaten kan även bidra till att dela idéer och lärdomar med Ukraina inom ramen för innovationssamarbeten för både Vinnova och Myndigheten för civilt försvar.

Jämställd finansiering av innovationer

Ert projekt ska integrera jämställdhet både i hur er projektgrupp är sammansatt och hur ni genomför projektet. Det innebär att ni behöver:

• ta hänsyn till könsfördelningen inom projektteamet
• bedöma om aspekter kring kön och genus är relevanta för projektets utformning, och i så fall på vilket sätt.

Genom att integrera olika perspektiv utvecklas mer inkluderande och relevanta lösningar. Det stärker både innovationsförmågan och projektets resultat.

Jämställdhet som verktyg för innovativ samhällsutveckling

En innovativ kraft i hållbar värld

Utlysningen syftar till att främja nya samarbeten mellan aktörer inom skyddsrumsområdet och innovationssystemet samt engagera nya aktörer som normalt inte arbetar med civilt försvar.

Utlysningen riktar sig till konsortier av aktörer inom näringslivet, civilsamhället, offentlig sektor, akademi och forskningsinstitut som tillsammans avser att utveckla praktiknära prototyper. Konsortier innebär flerpartsprojekt, med minst två projektparter. Projektparterna ska komma från olika aktörsgrupper.

I konsortierna ska följande aktörer och kompetenser finnas representerade:  

• Minst en behovsägare. En behovsägare är en aktör som har det faktiska behovet, ansvaret eller mandatet att använda, förvalta eller dra nytta av den lösning som utvecklas. Det kan exempelvis handla om aktörer med ansvar för planering, drift, utveckling eller nyttjande av skyddade utrymmen.
• Minst en aktör med kompetens inom utforskande designmetodik, inklusive gestaltningskompetens, gärna inom spekulativ design eller motsvarande. Aktören bör ha förmåga att:
  • Utöva kritisk och analytisk designförmåga genom att utmana etablerade antaganden och normer, identifiera risker, etiska dilemman och systemeffekter samt stimulera nytänkande.
  • Facilitera samskapande och dialog, exempelvis genom att leda workshops, samtal och reflektioner med olika målgrupper, samt kunna översätta spekulativa koncept till strategiska insikter för organisationer och beslutsfattare.
  • Konceptualisera och visualisera alternativa lösningar, exempelvis genom prototyper, konceptbeskrivningar, narrativ eller andra former av gestaltning.

Notera att en aktör kan inneha flera av eftersökta kompetenser ovan.

Vi eftersträvar team som inkluderar olika kompetenser och roller. Därmed kan projekten även inkludera till exempel leverantörer, designers, konstnärer, spelutvecklare, beslutsfattare, civilbefolkning/skyddsökande, forskare etc.

Exempel på aktiviteter som det går att söka finansiering för är:

• Utforskande arbete med potentiella utvecklingsvägar, såsom vidareutveckling av scenarierna inom de angiva typsituationer, trendanalys och omvärldsbevakning.
• Användar- och kontextstudier såsom intervjuer med relevanta aktörer, studier av hur skyddsrum används i dag, hur framtida behov skulle kunna se ut, hur olika målgrupper kan förstå, hitta, använda och iordningställa skyddsrum.
• Konceptutveckling och idéutforskning exempelvis kring design, funktion, tillgänglighet, teknik, dubbla användningsområden, affärsmodeller, policy, logistik eller användarupplevelser.
• Utveckling av prototyper, såsom att utveckla fysiska modeller, mock-ups, digitala prototyper, upplevelsebaserade prototyper eller tjänsteprototyper.

• Testning, iteration, reflektion och utvärdering. Exempelvis genom test av prototyper med användare eller experter, reflektion och analys kring insikter och konsekvenser, iterationer för att förtydliga, förbättra eller omformulera lösningar.

• Beslutsstöd och syntes såsom framtagning av material utifrån möjligheter, risker, förutsättningar, och policyförslag som stödjer beslutsfattande.

• Kommunikation, dialog och spridning, såsom utställningar, demonstrationer eller presentationer av prototyperna. Framtagande av material för att underlätta dialog, engagemang och förståelse bland olika aktörer och allmänheten.

Beviljade projekt ska delta vid:

• Startkonferens i september 2026 (halvdag, digitalt).
• Innovationsarenan den 3:e december 2026 (heldag, fysiskt i Stockholm) som anordnas av Myndigheten för civilt försvar. Vid detta tillfälle ska projekten kunna delredovisa projektens hypoteser, metodik, angreppsätt samt påbörjad verksamhet i ett presentationsformat som lämpar sig för en konferens.
• Resultatkonferens i maj 2027 (heldag, fysiskt). Samtliga projekt ska kunna visa upp prototyperna samt presentera resultat på ett kommunikativt sätt.

Vilka kostnader kan vi finansiera?

Vår finansiering omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr vilka slags kostnader som vi kan finansiera. Dessa kallas stödberättigande kostnader.

I den här utlysningen är dessa typer av kostnader stödberättigande:

• Lönekostnader: Utbetald bruttolön, arbetsgivaravgifter och andra lönebikostnader.
• Utrustning, mark och byggnader: Kostnader för instrument, utrustning och hyra för annan lokal än ordinarie verksamhetslokal.
• Konsult- och licenskostnader: Konsultkostnader är stödberättigande inom denna utlysning och kan ingå som en del av projektets totala budget. Om en projektparts konsultkostnader överstiger 20 procent av partens totala budget ska detta motiveras tydligt i ansökan. Motiveringen bör beskriva:
  • varför den externa kompetensen är nödvändig,
  • vilka specifika leveranser eller aktiviteter konsulten ska bidra med, samt
  • hur konsultens insats kompletterar projektpartens egna resurser.

Vinnova uppmuntrar projektparterna att säkerställa en balanserad fördelning mellan interna resurser och externa konsultinsatser. Vid bedömningen av ansökningar kommer både motiveringen och omfattningen av konsultkostnader över 20 procent att vägas in som ett av bedömningskriterierna.

• Övriga direkta kostnader: Kostnader för exempelvis materiel, förrådsartiklar och resor som är nödvändiga för att genomföra projektet.
• Indirekta kostnader (overhead): Kostnader som är kopplade till projektet med inte uppstår direkt, till exempel lokaler och städning. Indirekta kostnader får uppgå till högst 30 procent av lönekostnaderna. Universitet, högskolor, forskningsorganisationer och statliga myndigheter kan ha högre tillåtna nivåer, beroende på verksamhet.

För mer detaljerad information om vilka kostnader vi kan finansiera, se Anvisning till stödberättigande kostnader

Vilka krav gäller för kostnader vi finansierar?

För att era kostnader ska vara stödberättigande gäller detta:

• De ska vara faktiska, skäliga och nödvändiga för aktiviteterna i projektet.
• De måste vara bokförda korrekt och på separat projektkod i bokföringen. Ni får inte täcka projektkostnader med andra offentliga bidrag eller egna medel avsedda för andra projekt.
• Ni får inte ta upp någon annans kostnader som era egna.

För mer detaljerad information om vilka krav, begränsningar och undantag som gäller, se våra allmänna villkor.

Reglerna om statligt stöd styr hur stor andel av kostnaderna vi kan finansiera. Detta bestäms individuellt för varje organisation. Vi skiljer därför på hur stort bidrag projektet kan få, och hur mycket en deltagande organisation kan få.

Hur stort bidrag kan projektet få?

Projekt kan söka maximalt 800 000 kronor.

Hur stort bidrag kan en deltagande organisation få?

Hur stort bidrag en deltagande organisation kan få beror främst på:

• organisationens storlek och verksamhet
• vilka aktiviteter som organisationen ska genomföra i projektet.

Beskrivningar i kommande avsnitt om vilket stöd vi kan ge är förenklade. För fullständig information, se Stödgrunder och stödnivåer för bidrag.

Stöd till företag för forskning och utveckling

I den här utlysningen ger vi stöd till industriell forskning.

Industriell forskning kan förenklat beskrivas som att söka ny kunskap genom planerad forskning eller kritisk analys. Detta för att utveckla eller markant förbättra produkter, processer eller tjänster.

Organisationens storlek och typ av aktivitet avgör hur stor andel av kostnaderna som vi kan finansiera. Detta kallas den maximala stödnivån.

Situationer då vi finansierar en högre andel

Om projektet omfattas av någon av dessa bonusgrunder kan vi finansiera en högre andel av kostnaderna.

• Faktiskt samarbete: Viss nivå av samarbete mellan små och större företag, mellan företag i två olika europeiska länder eller mellan forskningsorganisationer och företag
• Spridning av resultat: Omfattande spridning genom exempelvis konferenser eller öppna databaser.
• Annan bonusgrund.

Stöd av mindre betydelse till företag

Vi kan också ge de minimis-stöd, även kallat stöd av mindre betydelse. Vi kan finansiera upp till 100 procent av en organisations kostnader.

En organisation kan ta emot maximalt 300 000 euro över en treårsperiod i den här stödformen, oavsett finansiär och projekt. Det betyder att om samma organisation tagit emot stöd av mindre betydelse i andra projekt från andra finansiärer tidigare, påverkar det hur stort stödet kan bli i den här utlysningen.

Lämna in ett intyg om de-minimistöd när ni skickar in ansökan. Det krävs för att vi ska kunna bevilja detta stöd.

Intyg om de minimis-stöd

Stöd till universitet, högskolor och andra offentliga organisationer med icke-ekonomisk verksamhet

Vi ger även stöd till organisationer som inte bedriver ekonomisk verksamhet. Med det menas att organisationen inte erbjuder en tjänst eller produkt på en marknad. Hit räknas oftast universitet och högskolor, forskningsinstitut och andra offentliga organisationer.

Vi kan finansiera upp till 100 procent av en sådan organisations kostnader.

Hur avgörs om en organisation bedriver ekonomisk verksamhet?

En organisation som erbjuder någon form av tjänst eller produkt på en marknad anses bedriva ekonomisk verksamhet och kan inte beviljas den här formen av stöd. Det har ingen betydelse hur organisationen finansieras: om den är offentlig eller privat, eller om den har ett vinstsyfte. Det spelar heller ingen roll vilken rättslig form verksamheten har. Till exempel om det är ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Är ni osäkra på om en organisation i ert projekt bedriver ekonomisk verksamhet, kontakta utlysningsansvarig. Organisationen ansvarar dock själv för att bedöma om den bedriver ekonomisk verksamhet.

Stöd till nystartade företag

I den här utlysningen ger vi stöd till nystartade företag. Vi kan finansiera upp till 100 procent av företagets projektkostnader.

Med nystartat företag menas ett företag som uppfyller följande:

• Har färre än 50 anställda.
• Är inte börsnoterat.
• Har inte delat ut vinst ännu.
• Registrerades, inledde sin verksamhet eller blev skyldigt att betala skatt för mindre än fem år sedan.
• Har inte tagit över ett annat företags verksamhet, förvärvat eller bildats genom en fusion.

För att vi ska bedöma er ansökan måste den uppfylla vissa formella krav. Är kraven inte uppfyllda, avslår vi ansökan direkt.

Krav på projektparter

• Alla deltagande organisationer ska vara juridiska personer. Fysiska personer eller enskilda firmor kan inte delta. Utländska juridiska personer kan delta om de har filial eller driftställe i Sverige och kostnaderna uppstår hos filialen eller driftstället.
• Den koordinerande parten ska vara en svensk juridisk person och bedriva verksamhet i Sverige.
• Minst 2 projektparter ska medverka i projektet. Detta inkluderar den koordinerande parten.

Krav på projektet

• Projektet får ansöka om max 800 000 kronor.
• Projektet måste starta senast 1 september 2026 och avslutas senast 31 maj 2027.
• Projektet får inte påbörjas innan ni lämnat in er ansökan.

Krav på ansökan

• Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska.
• Ansökan ska följa anvisningarna under rubriken ”Hur går det till att ansöka”.
• Ansökan ska innehålla alla efterfrågade bilagor, som är komplett ifyllda.

De ansökningar som uppfyller våra krav går vidare till bedömning. I bedömningen tittar vi på hur stor potential er idé har, hur realistisk den är och vilka som ska genomföra projektet.

Vad bedömer vi?

När vi bedömer ansökningar tittar vi på tre huvudkriterier:

• Potential: Vi analyserar vilka effekter och vilket värde vi kan förvänta oss av projektet.
• Aktörer: Vi bedömer deltagarnas kompetens och förmåga att genomföra projektet och nå önskade resultat och effekter.
• Genomförbarhet: Vi bedömer hur realistisk och trovärdig projektplanen är, både för att genomföra projektet och för att uppnå önskade resultat.

Potential

• Hur stor potential projektförslaget har att uppnå utlysningens mål och syfte.
• Hur nytänkande projektförslaget är i relation till existerande lösningar och pågående större satsningar inom området.
• Hur trovärdig projektförslagets analys är av problembilden och de resultat som det föreslagna angreppssättet förväntas åstadkomma.
• Hur sannolikt det är att projektförslaget leder till ny kunskap och nya färdigheter som kan användas till implementering av nya lösningar.
• Hur väl projektförslaget bidrar till ökad jämställdhet genom att integrera perspektiv kring kön och genus.

Aktörer

• Hur väl aktörkonstellationens sammansättning, deltagande, kompetens och förmåga bidrar till projektmål och genomförande.
• I vilken utsträckning projektets sammansättning bygger på samverkan mellan olika aktörstyperna.
• Hur väl de eftersökta kompetenserna av utforskande design, gestaltning samt behovsägarperspektivet representeras inom aktörskonstellationen.
• Hur goda förutsättningar projektledaren och andra nyckelpersoner bedöms ha att leda och genomföra projektet.
• Hur väl det ekonomiska bidraget, deltagande, makt och inflytande fördelas jämställt mellan kvinnor och män i projektteamet.

Genomförbarhet

• Hur väl projektplanen och budgeten bedöms kunna realisera en lösning i enlighet med projektförslaget.
• Hur trovärdig projektplanens riskanalys och handlingsplan för dessa risker är.
• Hur väl projektplanen visar på hur resultaten kommer att förankras och spridas till viktiga aktörer inom området.
• Hur goda förutsättningarna är för att projektets resultat tas vidare och kommer till användning efter projektets slut.
• Hur väl könsfördelningen i projektteamet och perspektiv kring kön och genus har integrerats i projektplanen.
• Hur väl behovet av konsulttjänster och licenser motiveras. Detta gäller bara om en projektparts budget innehåller mer än 20 procent i detta kostnadsslag.

Hur bedömer vi?

När vi har fått in ansökningarna granskar vi dem. Vi sorterar bort alla ansökningar som är ofullständiga eller inte uppfyller våra krav.

De ansökningar som är korrekta och fullständiga fördelas mellan olika bedömare och bedöms i konkurrens med varandra. Bedömarna är utsedda av oss utifrån deras expertis inom området. Varje ansökan bedöms av minst tre bedömare.

När bedömarna gått igenom ansökningarna har vi ett bedömningsmöte där bedömarna rekommenderar vilka ansökningar som ska beviljas.

Hur påverkar en organisations finansiella status?

Innan vi beslutar om finansiering gör vi också en samlad bedömning av den organisatoriska och finansiella statusen hos de som får finansiering.

Vi använder oss av information som vi får från kreditupplysningar, för närvarande från Dun & Bradstreet. Vi kan också be små och medelstora företag visa att de har ekonomisk täckning att genomföra projektet.

I vår bedömning kontrollerar vi detta:

• Att organisationer som beviljas finansiering för lönekostnader är registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Om en sådan registrering inte finns när vi fattar beslut, ska ni kunna visa att en anmälan gjorts. Vi godkänner inte retroaktiv registrering.
• Att organisationer inte är på obestånd, eller genomgår likvidation eller företagsrekonstruktion. Ni får heller inte ha obetalda skulder av betydelse hos Kronofogdemyndigheten.
• Att aktiebolag inte har förbrukat hälften eller mer av sitt aktiekapital.

När vi bedömt alla ansökningar, skickar vi ett beslut där vi antingen beviljar eller avslår er ansökan. Eftersom ansökningarna bedöms i konkurrens kan ni få avslag trots att ni uppfyller alla krav och kriterier.

I beslutet anger vi hur stor andel av kostnaderna vi täcker för varje organisation.

Ni kan inte överklaga vårt beslut, men ni är välkomna att ansöka till oss igen vid ett annat tillfälle.

Vad gäller om ni beviljas finansiering?

Om vi beviljar er ansökan måste ni följa våra allmänna villkor för bidrag. Villkoren innehåller bland annat detta:

• Att ni ska underteckna ett särskilt dokument där ni godkänner er medverkan och åtar er att genomföra projektet.
• Att ni ska rapportera hur det går, era kostnader och uppnådda resultat till oss under projekttiden.
• Är ni flera parter måste ni ha ett skriftligt projektavtal som reglerar era inbördes rättigheter och skyldigheter i projektet. Alla parter måste underteckna avtalet innan projektet startar. Eftersom det kan ta tid att ta fram och förhandla ett avtal rekommenderar vi att ni börjar med detta så snart som möjligt.
• Hur resultatet ska komma till användning.

Se våra allmänna villkor

Ni behöver även följa de särskilda villkor som gäller för den här utlysningen:

• De projekt som beviljas medel ska delta i tre obligatoriska aktiviteter med minst en projektmedlem; en digital startkonferens i september 2026, Innovationsarenan i Stockholm den 3:e december 2026 samt fysisk slutkonferens i maj 2027.

Vi kan även besluta att lägga till kompletterande särskilda villkor för enskilda projekt. De framgår i så fall av beslutet.

Kan ni behöva betala tillbaka bidrag?

Om ni fått mer pengar än vad ni har rätt till eller om ni inte följer våra villkor, kan ni bli återbetalningsskyldiga.

När utlysningen stänger registreras er ansökan. Då skickar vi en e-postbekräftelse till den som står för användarkontot samt till projektledaren och firmatecknaren. Om ni inte har fått en bekräftelse inom 24 timmar efter att utlysningen stängt, hör av er till oss.

När utlysningen stängt kan ni inte ändra något i ansökan. Då kan ni bara komplettera om vi ber om det.

Vem kan läsa er ansökan?

Er ansökan kommer att läsas av medarbetare på Vinnova och de bedömare som medverkar i den här utlysningen. Alla arbetar under tystnadsplikt.

Ansökningar som lämnas in till oss blir allmänna handlingar. Det innebär att vi måste lämna ut dem om de efterfrågas. Men vi sekretessbelägger vissa typer av uppgifter om det kan antas innebära ekonomisk skada för den enskilde om de lämnas ut. Det gäller uppgifter om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat.

Allmänna handlingar och sekretess