Förändras eller dö – därför behövs radikal innovation

Talare 3 [00:00:02]: Men något som jag tycker är väldigt spännande också med radikal innovation, det är att det handlar verkligen om att skapa något helt nytt. Att verkligen skapa nya branscher, att skapa nya industrier.

 

Talare 2 [00:00:15]: Det finns stor risk att man satsar på fel grejer. Därför att kunskapsuppbyggnaden inom sådana här komplexa lösningar, det tar ju tid.

 

Talare 3 [00:00:25]: Så det handlar inte om att finansiera en lösning, utan helt enkelt att investera i en hel bredd av olika lösningar.

 

Talare 2 [00:00:35]: Man ser ingenting under en lång tid, det pågår där i det dolda och plötsligt är allting annorlunda.

 

Talare 1 [00:00:43]: Hej och välkommen till På spaning innovation, en podcast från Vinnova. Vi lever i en värld där klimatförändringar, geopolitiska omvälvningar, säkerhetshot och ny konkurrens förändrar spelplanen. Det här är utmaningar som vi i Sverige och Europa inte kan möta genom att bara bli bättre på det vi redan gör. Det behövs radikal innovation som kan utveckla banbrytande lösningar för framtidens samhälle. Hur ska det gå till? Det ska vi prata om i dagens avsnitt. Jag heter Daniel Holmberg. Med oss här i studion har vi Jenny Elfsberg, forskare och vice rektor för framväxande tekniker vid Blekinge tekniska högskola. Välkommen!

 

Talare 2 [00:01:25]: Tack Daniel! 

 

Talare 1 [00:01:27]: Vi kan väl nämna också att du har varit avdelningschef på Vinnova för inte så länge sedan. 

 

Talare 2 [00:01:32]: Det kan vi absolut nämna. 

 

Talare 1 [00:01:34]: Och Anna Bergstrand som leder ett program för radikal innovation på Vinnova. Välkommen du också. 

 

Talare 3 [00:01:41]: Tack så mycket, kul att vara här.  

 

Talare 1 [00:01:43]: Du är i vanliga fall i Göteborg kan vi kanske nämna. Eller du pendlar lite, ni båda två pendlar lite fram och tillbaka.

 

Talare 3 [00:01:49]: Ja men det stämmer, jag bor i Göteborg och är mycket på kontoret på Vinnova, men övriga ställen också där Vinnova är och är närvarande, vill vara med, eller hur.

 

Talare 1 [00:02:01]: Du Jenny, det är Västerås och Karlskrona.

 

Talare 2 [00:02:05]: Jag tänker kommer ni ihåg det här konceptet här arbetar? Jag har ständiga sovplatser i en liten stuga i Karlskrona och tillsammans med min familj i Västerås, men sedan är jag där det händer, som idag i studion med er.

 

Talare 1 [00:02:20]: Ja, radikal innovation. Det kallas ibland också för disruptiv eller banbrytande innovation. Det finns lite olika definitioner som vi inte behöver fördjupa oss i. Det är till skillnad från så kallad inkrementell eller stegvis innovation. Vad betyder det? Kan ni ge några exempel? Handlar det bara om ny teknik? Vad säger du Jenny?

 

Talare 2 [00:02:43]: Jag tycker om att skilja på inkrementell innovation och radikal innovation genom att säga att den inkrementella innovationen det är när man gör något bättre, medan den radikala innovationen det är när man gör något möjligt. Det är väl klart att teknik har en jätteviktig roll där att göra saker möjligt, men det är aldrig tekniken ensam som får det att hända. Vinnova pratar mycket och hela Sverige pratar väl mycket om systeminnovation nu att det kan krävas regeländringar och det kan krävas beteendeförändringar och så. Vi har exempel på radikal innovation genom historien. Det är väl när bilen ersatte hästen. När internet fick oss att arbeta på olika sätt. Vad finns det mer, elektricitet. Anna kommer säkert på fler. Men det som jag tycker är kännetecknande är ändå det här, man ser ingenting under en lång tid, det pågår där i det dolda och plötsligt är allting annorlunda.

 

Talare 1 [00:03:54]: Ja, någonting som förändrar förutsättningarna helt och hållet nästan. Vad säger du Anna, har du några bra exempel?

 

Talare 3 [00:04:01]: Jag håller med, jag kan börja med det i all enkelhet säga att det finns ett tydligt före och efter när man pratar om radikal innovation. Det handlar om att radikal innovation kullkastar existerande system och det löser samhällsproblem på helt nya sätt. Det finns många historiska exempel, du nämnde några Jenny. Jag skulle vilja lägga till antibiotika. Det har revolutionerat sjukvården, alltså verkligen sänkt dödsfall och ökat livslängden något enormt. Internet öppnade upp för helt nya möjligheter vad det gäller den digitala världen och global kommunikation. Från Sverige har vi också några exempel, till exempel som Bluetooth. Det är ett nytt sätt, Sverige introducerade en ny standard för trådlös kommunikation. Det här finns miljarder enheter idag över hela världen. När man lyssnar trådlöst på saker i en podd till exempel, ja men det möjliggörs av Bluetooth. Men vi har också Spotify som ett exempel, alltså det förändrade sättet som vi konsumerar kultur på. Från att köpa saker som ligger på cd-skivor så handlar det om streaming. Så det kan handla om sättet vi lever, vi gör saker på, men det förändrar branscher och marknader också.

 

Talare 1 [00:05:21]: Just Spotify är väl ett exempel på en ny affärsmodell också. Inom vilka områden ser ni att det krävs ett radikalt nytänkande idag? Alltså vi har ett nytt säkerhetsläge, vi har en debatt om teknologisk suveränitet och om att Europa har halkat efter i konkurrenskraft och innovation. Vilken roll spelar allt det här?

 

Talare 2 [00:05:45]: Jag tänker att klimatförändring eller kanske mer att vi behöver göra oss fria från fossil det är en pågående förändring som vi är mitt i, men det går väldigt långsamt. Men där man ser tekniker konvergerar så att vi kan uppkopplade komponenter och autonoma och elektriska, om man använder de teknikerna tillsammans så kan man få radikal innovation som gör att vi ställer om till ett fossilfritt samhälle. Det gäller fordon, det gäller också byggnader, det gäller också industri, att man verkligen gör oss fria från fossila bränslen. Det tycker jag är ett exempel som vi är mitt i det, men det går naturligtvis långsamt och trögt. Där har jag ett exempel från Volvotiden där om man tittar på en bergtäkt uppifrån och så tänker man hur borde det se ut om den här var fossilfri? Så man verkligen använder en visionär dröm om vad det är vi vill ha och då blir teknikerna de som gör det möjligt. Så den går att göra fossilfri om man byter ut fordonen så att de blir autonoma, elektriska, uppkopplade och det blir helt andra storlekar. Det blir helt förändrade processer. Man förändrar så mycket så man rör sig från det fysiska jobbet som ska bli gjort, till vilken process det rör sig i och hela vägen upp till vad krävs då i systemet. Det är ett exempel som jag tycker är väldigt tydligt hur man rör sig i radikal innovation. Den här långa, långa tidsresan. Anna kanske har ett?

 

Talare 1 [00:07:38]: Ja, vad säger du Anna, vilka områden ser du att det finns ett stort behov av radikalt nytänkande?

 

Talare 3 [00:07:44]: Jag tänker det finns många områden. Här pratar vi om där det finns stora samhällsproblem eller utmaningar. Man behöver nya lösningar. Vi ser tydligt klimatförändringarna nämnde du Jenny. Vi har också ett förändrat geopolitiskt klimat tänker jag där hot mot demokrati, det är ett samhällsproblem där vi behöver hitta nya sätt. Jag tänker att utmaningarna är många. Det som är väldigt speciellt är också att det kommer nya utmaningar. Samhället och vår omvärldskontext förändras ganska snabbt idag. Just där har vi som innovationsmyndighet en roll att spela för att alla de här skiftena bygger på möjligheter och banbrytande teknik ger nya möjligheter. Vår roll är bland annat att accelerera de här möjligheterna. Så på olika sätt i olika format se till att sänka risker för innovatörer, se till att innovatörer kommer tillsammans och skapar nya lösningar. Genom att omvärlden förändras så snabbt så behöver vi ändra vårt sätt att accelerera innovation på.

 

Talare 1 [00:09:06]: Ja, och Vinnova har ett nytt program för radikal innovation och ett samarbete med innovationsmyndigheten SPRIND i Tyskland som handlar om nya sätt att stimulera radikal innovation. Vill du berätta lite kort om det?

 

Talare 3 [00:09:19]: Ja, men absolut. Det vi ser är och många pekar på att innovationsmyndigheter behöver tänka nytt. Att vi i Europa behöver tänka nytt. Lösningarna finns inte alltid i enskilda geografier utan i hela Europa. Genom att mobilisera lag från flera länder kopplat till definierade utmaningar så kan vi just accelerera lösningarna. Vi har ett samarbete med den tyska innovationsmyndigheten SPRIND bland annat i någonting som handlar om skydd för drönarhot för civila miljöer. Det vi gör och har gjort alldeles nyligen är att möjliggöra för lag från hela Europa att testa sina lösningar för att vi ska skapa ett säkrare samhälle. Det handlar om flygplatser, det handlar om julmarknader och allmänna sammankomster. Vad är det som är banbrytande eller radikal innovation i det här? Spänna bågen högt. Sätta en ambitiös utmaning, i det här fallet att det ska vara ett automatiserat drönarskydd som är skalbart och inte bygger på mänsklig interaktion för att neutralisera hoten. Det är en rejäl utmaning för lagen.

 

Talare 2 [00:10:42]: Kul.

 

Talare 1 [00:10:41]: Ja, verkligen. Det här är lite nytt för Vinnova, kanske det här sättet att arbeta. Har ni dragit några särskilda lärdomar av det här arbetet?

 

Talare 3 [00:10:51]: Alltså det vi gör i det här är att vi har skapat en helt ny modell för hur vi kan samarbeta i Europa vad det gäller innovation. Att tillsammans köpa lösningar från lag där det inte finns någon marknadsefterfrågan idag, utan att vi som innovationsmyndighet tillsammans spelar en tydlig roll. Vi sänker risken för innovatörerna. Det vi gör är också att vi kopplar ihop innovationsekosystem från två länder, men vi bygger också större marknader för de här lösningarna där de kan sedan användas i ett senare skede. Genom att tillsammans ha skapat den här nya modellen så har vi skapat möjligheter för Europa att kunna agera tillsammans snabbt och flexibelt på de nya utmaningarna som kanske kommer framöver.

 

Talare 1 [00:11:40]: Ja, och betyder det här nya utmaningar att Sverige och offentlig sektor kanske behöver ta mer risk i finansiering av innovation? Vad säger du Jenny?

 

Talare 2 [00:11:53]: Ja, men jag tycker verkligen det. Innovationsekosystem behöver välkomna alla delar, alltså givetvis måste offentliga, statligt kapital måste gå in men sedan behöver vi också naturligtvis de befintliga stora etablerade organisationerna, alltså företagen som har kunder och leverantörer, alltså den delen av ekosystemet. Vi behöver akademin, vi behöver modiga startups. Där vill jag bara trycka på att låt oss komma ihåg att startups inte är företag, startups är individer som vågar utmana och utmana det som vi tycker är givet och testa. Sedan behöver vi också investerare som kan gå in, naturligtvis behöver staten kanske vara in och vara första kunden. Utan staten hade inte internet hänt till exempel för Arpanet var en försvarsinvestering. 

 

Talare 1 [00:12:58]: I USA en typ av.

 

Talare 2 [00:13:01]: Ja och där tror jag att vi har kanske hamnat lite fel i hur vi ska driva mot lägsta kostnad mycket i offentlig upphandling och att vi glömmer bort, nu är det inte sant för det finns instrument att ha mer utforskande upphandling där man tillsammans hittar på nya saker. Där tror jag verkligen, alla har blivit så duktiga och effektivitetsorienterade och vi gör det med allra bästa intention, men det finns en väldigt stor risk att vi bygger ett system där man missar en sådan samhällsförändring som faktiskt skulle kunna innebära att man som aktör eller till och med som nation hamnar efter. Så absolut att jag tycker det. Det finns jättemånga fina initiativ men det finns inte i tillräcklig skala.

 

Talare 1 [00:13:52]: Det kanske inte bara är vi som nation som hamnar efter utan hela Europa. Vad betyder EU:s satsningar i det här sammanhanget? Jag vet att det kommande ramprogrammet kommer att innehålla någon typ av mekanism likt den som Vinnova nu har jobbat med. Jag vet att du vet lite mer om det här Anna.

 

Talare 3 [00:14:13]: Många rapporter pekar på att vi måste jobba annorlunda. Vi måste jobba annorlunda som enskilda länder men framförallt hitta nya sätt i Europa. Det gör att i nya finansieringsprogrammen så vill man testa det här, att erbjuda just innovationsutmaningar. De kan se ut på olika sätt men i det här så tillåter man ett misslyckande. Det är det som är så viktigt. Man söker någonting, man jobbar experimentellt. Vad betyder det här att tillåta misslyckande, men det är så att man kan inte planera innovation. Utan man måste testa och det är att våga egentligen ta risk. Så från vårt perspektiv då som jobbar med det här så handlar det om att se till att möjliggöra många lösningsförslag på våra utmaningar. Se till att det kommer in många lag och många lösningsförslag man jobbar med det här. Sätta upp ambitiösa, relevanta målsättningar och mål i utmaningar. Och stimulera då till att ny innovation händer. Då vet vi att det är flera lag och lösningsförslag som inte kommer att lyckas. Men de som lyckas och jobbar med de här utmaningarna, resultatet kan ju bli verkligen de här sprången som vi letar efter. De kan ha transformativa effekter. Så det handlar inte om att finansiera en lösning, utan helt enkelt att investera i en hel bredd av olika lösningar. Att se till att de här lag och team från olika håll, det kan vara startups, det kan vara akademiska aktörer eller storbolag, kommer tillsammans. För vi vet också att under resans gång så kanske man behöver ändra i sina lösningar. Det kanske är två lag som tillsammans hittar det möjliggörande för att nå de här ambitiösa målen som är uppsatta.

 

Talare 1 [00:16:13]: Ja och du nämnde stora bolag här och ofta förknippar man radikal innovation med startup som har en ny affärsidé och sådär. Men du Jenny har skrivit en avhandling om hur tillverkningsföretag kan få radikal innovation att hända. Vill du berätta lite om det?

 

Talare 2 [00:16:30]: Alltså det är det jag helst vill berätta om i hela världen. Men det som jag då gjorde när jag jobbade på Volvo Group det var att jag tittade på hur kan vi få in förmåga till radikal innovation i verksamheten och egentligen stärka organisationens innovationsförmåga. Det du säger Daniel, det stämmer verkligen att stora mogna organisationer de har genom åren, av allra bästa intention, optimerat och förbättrat och effektiviserat maskinen som genererar inkomst. Det är ju korrekt, så måste ändå modellen se ut att man gör en friktionsfri process för det som är ens överlevnad. Men om man bara ägnar sig åt det och lägger alla ägg i en korg, så är det väldigt stor risk att någon annan kommer med den här radikala innovationen som gör att man blir helt irrelevant. Så det som storföretag behöver göra och stora organisationer, även myndigheter, jag jobbar mycket idag med Försvarsmakten, man måste kunna investera i olika horisonter. Det är lätt att vi bara pratar om pengar men det handlar om så mycket mer. Det handlar om kultur, det handlar om processer, det handlar om arbetssätt. Vissa de vill hålla på och säga att innovation det är bara kreativitet och flum, men det är precis på samma sätt som industrialiseringsprocessen eller produktion så är det en systematisk metod med särskilda verktyg för att bygga kunskap om det nya som kommer. Man måste klara av att ha vision, då finns det metoden för strategisk framsyn. Man måste klara av att tänka i flera horisonter samtidigt, då finns det verktyg för det. Så det som jag lärde mig under tiden jag jobbade på Volvo, och jag är en praktiker, jag är ingen fin akademisk forskare utan jag har gjort det i organisationen, det är att man vinner väldigt mycket på att man bygger in förmågan i alla lager. Högsta ledningen måste kunna ha det här som är både-och-ledarskap eller ambidexterity. Att man klarar av att både fokusera på det som är, fortsätta med det man gör, och fokusera på vad är bakom horisonten. Men det räcker inte med att högsta ledningen har det. Utan man måste också se till att det som i amerikansk litteratur kallas för frozen middle management också har både-och-ledarskapet. Och att man får ner det så att även individen oavsett vart han eller hon jobbar kan förstå att det jag tänker just nu, det kanske egentligen är någonting som jag kan föra in till den radikala innovationsprocessen. Det här är utforskande, nyfiket. Den här saken kan göra någonting möjligt. Och ibland så jobbar man i det som är, maskinen som gör att vi faktiskt får lön nästa månad också.

 

Talare 1 [00:19:47]: Ja, och en utmaning i ett stort företag är väl att, ett litet företag kan satsa helt bara på den nya idén. Men det stora företaget måste ändå, som du säger, fortsätta med det de... 

 

Talare 2 [00:20:00]: Ja, eller bra, Daniel, att du sa så. Fast ett litet företag som är etablerat, de har mer kanske fullt upp med det som är här och nu. Men ett nytt företag som kanske har fått startupkapital eller, där kan de gå all in och de kan utmana den etablerade. Jag förstår vad du menar, vi menar samma sak, men för lyssnarna.

 

Talare 1 [00:20:28]: Jag tänkte nog på startups, ja precis. Har du några tankar Anna? Vinnovas inriktning här, är det mest på startups eller tänker vi in stora bolag också i radikal innovation?

 

Talare 3 [00:20:43]: Vi tänker absolut in stora bolag också. Vi jobbar nu och sätter ett ambitiöst program för radikal innovation. Det första vi gör nu är att jobba fram ett format för de här utmaningarna, challenges. Vi ser att det är ett etablerat format, det driver fram jättespännande lösningar, nya lag i Europa. Men då är det också så här, vem kan göra det här? Vem kommer loss och jobbar med det här? Storbolagen är med och söker i det här. Men ibland är det individerna framförallt. Du var inne lite på det Jenny. Då handlar det om att få loss individerna i de här storbolagen. Ibland kan det handla om att de skapar lag och är med i tävlingarna och så uppstår det nya företag, nya startups. För det finns mycket kunskap i de här befintliga bolagen. Det hjälper att lösgöra och öppna upp för den här innovationen i stora bolag. Men något som jag tycker är väldigt spännande också med radikal innovation det är att det handlar verkligen om att skapa någonting helt nytt. Att verkligen skapa nya branscher, att skapa nya industrier. Även då stimulera startups med nya lösningar så att de kan se till att innovationer händer i storbolagen, en nyindustrialisering, det här som får befintliga bolag i princip att pivotera, ett sådant här innovationsbegrepp att ändra deras lösningar, gå in i nya marknader. Pivotera kan du berätta mer om det Jenny?

 

Talare 2 [00:22:22]: Jag skulle nog bara säga justera riktning. Man behöver inte komplicera det mer än så.

 

Talare 1 [00:22:28]: Ni har båda varit inne på det här med riskkapital. Vilken roll spelar offentliga stöd för att möjliggöra radikal innovation jämfört med det privata riskkapitalet? Det behövs både och kanske men hur ska det samspela?

 

Talare 2 [00:22:43]: Men samspelet, till att börja med om det är någonting nytt, låt oss prata om vilka tänker vara de första kunderna till syntetisk biologi eller kvantsensorer, jag bara hittar på exempel. Vilka är de första kunderna? Där tror jag ändå att det finns behov av det offentliga kapitalet att vara framme där. Då tittar jag på andra nationer eller andra regioner i världen när jag påstår detta. För det behövs någonting tidigt som visar att det här har livskraft för att man ska kunna attrahera annat, alltså privat kapital. På Vinnova när jag jobbade där så pratade vi mycket om public-private partnership med våra, vi är verkligen ansvariga för framtida generationer tillsammans. Så det statliga kapitalet, det offentliga kapitalet har en viktig roll i de lilla tidiga pengarna och sedan kommer investerare och sedan naturligtvis kombinationen under ett nytt företags långa resa. Anna, vad har jag missat i det här?

 

Talare 3 [00:24:07]: Du har sagt jättemånga bra saker Jenny men jag tänker man kan tänka på det offentliga på olika sätt. De är de som behöver de här lösningarna och kunder i senare led. De kan tidigt vara behovsägare och kravställare som sätter den här tydliga riktningen och hjälper startups att hitta de här relevanta lösningarna tänker jag. Många gånger klarar de inte av att efterfråga lösningarna. Den här marknadsefterfrågan, det här är en sak som det är därför Vinnova och andra innovationsmyndigheter behöver komma in i ett tidigt läge, driva fram lösningar innan marknaden efterfrågar dem. Ett exempel, jag tänker vad skulle en radikal innovation kunna vara? Jag tänker syntetiskt blod, det vore jättehäftigt om vi får till det. Om man lyckas lösa det så handlar det givetvis om att rädda liv i slutändan, men det handlar också om nya sätt att producera det här på, nya marknader, nya affärer. Det här kan komma till nytta i många sammanhang i det offentliga, i sjukvården men också annat och då är givetvis sjukvården en kund till det här tillsammans med många andra.

 

Talare 1 [00:25:17]: Ni har pratat om det här första kund. Historiskt har vi haft den med de här utvecklingsparen Televerket och Ericsson och ASEA och SJ och så där, där man kunde utveckla ny teknik och staten betalade ungefär. Går det att tänka sig något liknande i modern tappning idag?

 

Talare 2 [00:25:39]: Jag tror att vi behöver ha den typen av dynamik. Förr kanske man kunde se mer av att den här framväxande tekniken eller den här radikala att det skedde i sådana nära samarbeten, medan idag är det nästan som att innovation eller att det har blivit nästan demokratiserat. Så att jag tror att idag vågar vi nog inte säga att det är ett par utan vi måste ha med fler kring bordet. Titta bara på AI, det har funnits sedan 60-talet. Resorna är så långa men om man nu tittar på sådana här digitala lösningar, om man skulle säga ett par, jag tror att det finns så många och enorma risker med att vi missar något. Däremot så gillar jag idén att man kopplar ihop sig och satsar på någonting långsiktigt tillsammans, något man vill uppnå.

 

Talare 1 [00:26:39]: Vad behövs mer då än de här satsningarna som till exempel Vinnova kan göra? Jag tänker på kompetens, riskkapital, regleringar. Finns det någonting som behöver göras mer på politisk nivå för att vi ska stärka vår förmåga här?

 

Talare 2 [00:26:55]: Det är inte fult att tävla och konsensus har ofta fel. Det behöver ändras på högsta nivå och hela vägen genom hela organisationen. Det jag menar med det, det är att långsamheten man får i konsensus och risken också för att man missar alternativa sätt att tänka, det gör, det finns stor risk att man satsar på fel grejer. Med det sagt, tävling är inte fult. Jag menar nu ser vi, det kommer satsningar som SPRIND är helt fantastiskt att Vinnova gör det tillsammans med dem. Men just att man förstår att vi måste ha bredd på lösningsalternativ innan vi väljer vad vi tror på. Därför att kunskapsuppbyggnaden inom sådana här komplexa lösningar, det tar ju tid. Sedan det här med konsensus, det här är emotionellt laddat för mig. Man kan satsa lite på flera saker, än att man ska hålla på och fatta ett beslut som kanske tar nio månader innan man bestämmer sig för vad man ska, alltså just den tiden man tappar på att det ska vara total konsensus, vi tror alla på det här. Jag tror att vi behöver tro på fler saker samtidigt och kanske risksprida lite grann. Det tycker jag man kan applicera på regelverk, på hur man leder stora organisationer, på hur man satsar i sin investeringsportfölj, på hur man utbildar studenter.

 

Talare 1 [00:28:30]: Har du några exempel på vad det skulle kunna handla om?

 

Talare 2 [00:28:34]: Jag tror att exemplen här, de finns ju. Det som vi kanske inte har blivit jättebra på än i Europa det är snabbheten kanske. Att det är mer full fart framåt. Jag tycker det finns väldigt mycket som talar för att över tid kommer Europa att vara jättestarkt jämfört med USA och Kina. Men just nu behöver vi städa lite här för att vi har varit, principen har varit stabiliserande, riskminimerande, konsensus, låt oss vårda det vi har och vi har haft mycket att vårda. Det behöver kombineras med snabb rörlighet, betta på lite saker som kanske är hög risk. Här kan jag tänka mig att kvant kommer att vara en sådan geopolitisk tävling. Men jag kan alldeles för lite om kvant för att hävda det.

 

Talare 1 [00:29:28]: Ja men det är spännande, det är en fascinerande teknologi. Vad säger du Anna om det här, om vi blickar utanför Vinnova, vad behöver göras?

 

Talare 3 [00:29:38]: Jag tycker du var inne på många saker Jenny som är viktiga att möjliggöra innovation genom att tillåta risk. Det behöver finnas en risktolerans helt enkelt. 

 

Talare 2 [00:29:51]: Riskaptit. 

 

Talare 3 [00:29:52]: En hög riskaptit, verkligen. Att inte begränsa sig för mycket till geografier utan titta på var lösningsmöjligheter finns. Titta på hur vi tillsammans kan göra Europa starkare. Det behöver politiken i alla våra länder se och möjliggöra för de här perspektiven. Men jag skulle bara vilja innan vi går vidare. För jag tycker du har sagt många bra saker där redan Jenny, så skulle jag vilja kommentera något som du sa här vad det gäller hastighet. För det är en viktig bit i det här ändå. Du ställde frågan om EU:s finansieringsprogram. Om man återkommer till det att ja, det vi ser är att Europa behöver vara snabbare också och många av de här finansieringsprogrammen är oändligt långsamma för en startup och en entreprenör. Att skicka in en ansökan som det är mycket idag och sedan få besked ett år senare, ja men det fungerar inte i en startups vardag. Utan du behöver få möjlighet att starta och jobba med lösningarna väldigt väldigt snabbt, komma igång helt enkelt. Det vill man förändra i EU:s finansieringsprogram framöver vilket är jättepositivt. Men de här perspektiven behöver vi också se i Sverige och politiken behöver också förstå det mer, vilken vardag som de här små innovatörerna lever i helt enkelt.

 

Talare 1 [00:31:13]: Så finansieringssystemet kanske behöver stöpas om lite grann.

 

Talare 3 [00:31:16]: Ja, men det tror jag. Jag tänker också att om man går tillbaka till Vinnova, Vinnova kan inte göra det här ensamt utan det är många myndigheter tillsammans som kan jobba i olika faser också, till exempel i en tidig fas för att sänka risken. Men sedan naturligtvis måste vi ha medel för att kunna stimulera till skalning, se till att det här växer både i Sverige men också i Europa.

 

Talare 1 [00:31:46]: Vi har varit inne på hur Europa ligger till i den globala konkurrensen. Hur skiljer sig EU:s approach från USA:s eller Kinas när det gäller det här? Om man tänker Kina, de satsar verkligen på kraftsamla kring vissa områden. De gör jättesatsningar på AI nu. Samtidigt är ni lite mer inne på att testa många olika saker. Kan vi reda ut det lite, vad säger du Jenny?

 

Talare 2 [00:32:16]: Det finns ju fördelar med att ha en diktatur, så är det ju. Men jag tror det finns fler fördelar att ha en demokrati.

 

Talare 1 [00:32:23]: Några nackdelar med diktatur också.

 

Talare 2 [00:32:27]: Ja men verkligen, men det som jag tycker Kina ändå har listat ut som jag respekterar Kina för, tycker fortfarande att demokrati är det vinnande. Men det är ändå den här att tro på någonting långsiktigt. Sedan de kan verkligen göra det och satsa på det långsiktigt. Vi ska, nu ska vi bli bäst i hela världen på chip. Och så ser de till att hela världen blir beroende av deras elektronik. Det finns en långsiktighet i Kina som är imponerande, även hur de har ställt om med elektriska fordon. Jag tänker resten av världen är väl ganska så körda om man jämför med Kinas marknad på elbilar. Då tycker jag vi ska inte lära oss från Kina att vi vill ha diktatur, vi ska lära oss från Kina att det är rätt så smart när man håller på med radikal innovation att ha det här långsiktiga, att tänka vad är det vi vill uppnå över tid. Sedan måste man naturligtvis satsa på några tekniker som man tror är strategiska och det har Sverige ändå utvecklats inom.

 

Talare 1 [00:33:35]: Precis, vi har faktiskt en satsning på just utveckling av strategiska tekniker och tagit fram en rapport. Vill du säga något om det, Anna?

 

Talare 3 [00:33:46]: Ja men absolut, men jag tänkte också bara hänga på det Jenny var först också. För att naturligtvis är det så att nyfikenhetsdriven forskning, tillämpad forskning och teknikutveckling, ja men det är det som är en avgörande grund för innovation. Så långsiktiga satsningar på de grundläggande bitarna i kombination med långsiktiga satsningar på innovation det är det vi behöver för konkurrenskraft. Här jobbar man lite olika på lite olika kontinenter. Just den här långsiktigheten kanske vi behöver gå ännu mera mot i Sverige och Europa än vad vi gör idag. I Sverige så vet vi att vi har särskilda styrkeområden. Det ska vi bygga vidare på för att ytterligare se till att positionera oss, vara konkurrenskraftiga i framtiden. Det är områden som inte skiljer sig nämnvärt från många andra länder. Det finns mycket styrka gemensamt i Europa idag. Det är AI, det är kvant, det är nya energilösningar och många fler än det. Det här är styrkor som vi behöver bygga vidare på. Det kan handla om att vi är duktiga på de grundläggande komponenterna i vissa fall inom de här stora teknikområdena. Eller vi är duktiga på tillämpningen och så vidare. Genom att kombinera med andra länder där vi kan komplettera varandra så för vi de här sex verkligen avgörande områdena vidare tillsammans. Här klarar vi inte av att göra det enskilt i Sverige.

 

Talare 1 [00:35:23]: Det är alltså sex områden som har pekats ut egentligen av regeringen i ett uppdrag.

 

Talare 3 [00:35:29]: Regeringen bad Vinnova att analysera svenska styrkor och att jobba med det kontinuerligt. Att peka på svenska styrkeområden för att kunna förflytta horisonten vidare och gemensamt göra investeringar. Det handlar om en gemensam strategisk riktning i Sverige, där både det offentliga kan investera i forskning och innovation, men det handlar också om för industrin att se vad de också kan investera. Här pratar vi om den här komplementariteten tänker jag. En strategisk riktning för Sverige handlar det om.

 

Talare 1 [00:36:07]: De här områdena ligger också i linje med vad EU har pekat ut som prioriterade har jag förstått.

 

Talare 3 [00:36:13]: Det stämmer. Det kommer i första taget från utpekade strategiskt viktiga teknikområden för Europa.

 

Talare 1 [00:36:23]: Ibland kommer det en kritik mot att staten och regeringen ska inte peka ut vad man ska satsa på eller vilken teknik man ska välja, utan det ska marknaden sköta. Vad säger ni om det? Det är lite motsägelsefullt mot det ni säger.

 

Talare 2 [00:36:39]: Jag svarar väl både och. Det är ändå så att teknik är av vikt för att vi ska kunna bevara vår demokrati. Det finns ändå geopolitik kopplad till teknik, vad heter det, superioritet. Alltså att man är bäst på någonting. Det är faktiskt förhandlingsvärdigt och det är också hur vi kan vara relevant i internationella relationer. Jag tycker absolut att staten måste peka ut att det finns några områden där vi ser ett behov av att vara starka för att vi ska fortsätta vara den fantastiska nation vi är. Sedan måste vi naturligtvis också ha det här nyfikenhetsdrivet, alltså den fria forskningen måste också få finnas. Det är dessutom så tycker jag att från statligt eller överstatligt håll men teknikerna hänger kanske också ihop med vilka stora komplexa behov man ser att vi behöver tackla framåt. Så att det finns också en sådan koppling mellan teknik och komplexa samhällsutmaningar.

 

Talare 1 [00:37:50]: Jag tänkte också gå tillbaka till det här med att prata om företag och det som sker i näringslivet. Det finns många exempel där företag har varit för sena på bollen och missat stora förändringar. Men sedan finns det också de här exemplen, Kodak är ett klassiskt exempel där man inte lyckades växla om till digitaliseringen. Men det finns också exempel på att man har varit för tidig. Hur ser man till att ha rätt tajming? Har ni några tankar kring det?

 

Talare 2 [00:38:21]: Det är svårt med tajming. Det är lite tur, man måste ändå säga att det är lite tur. Det jag tycker är sorgligast när man läser de här berättelserna om Kodak är ett exempel, Facit i Sverige är ett annat. Det är att de, det var inte så att de missade att det här kommer. Det var bara det att jag tror att man i sina interna beslutsprocesser kanske drabbades av lite problem med att hantera det här både-och-perspektivet. Så jag tror det finns tre faror. Om man har för mycket konsensus. Om man har för mycket att man vill vara i sin komfortzon, att man vill bara hålla på med det som man känner till och inte ta risk. Sedan finns det tredje conformity, kan man säga konformitet på svenska, men att alla ska vara likadana. 

 

Talare 1 [00:39:16]: Konformism kanske.

 

Talare 2 [00:39:17]: Konformism, ja. De här tre riskerna tror jag skapar rätt mycket problem när det handlar om de här företagen som såg vad som hände men det gick åt skogen ändå. Tajming är svårt, men man kan i alla fall veta att om man inte är med i kunskapsuppbyggnaden för det här nya som kommer, då kan man inte ens göra satsningen på, då är man inte ens med i tävlingen.

 

Talare 1 [00:39:47]: Nej. Det här med strategisk framsyn kanske är en.

 

Talare 2 [00:39:49]: Strategisk framsyn och portföljbalansering, att man jobbar i olika horisonter och man satsar lite på här, man satsar lite på sedan och man satsar lite på jättesedan.

 

Talare 1 [00:40:01]: Ni var inne på det lite tidigare men finns det några särskilda områden där Sverige och Europa kan bli världsledande? I så fall vilka? Går det att säga?

 

Talare 3 [00:40:13]: Jag skulle säga att mycket vet vi nog inte. Jag skulle vilja säga i det här sammanhanget när vi pratar om radikal innovation att jag hoppas att vi inte vet idag, utan att vi just kan stimulera till radikal innovation som gör att vi är världsledande inom helt nya områden, helt nya branscher. Det svaret skulle jag vilja säga idag. För det handlar mycket om teknikkonvergens. Att teknikområden som vi ser idag, de börjar samspela och blir någonting helt nytt. Helt nya branscher. Så det är nästan svårt att sitta här idag och säga vad det nya är helt enkelt.

 

Talare 1 [00:40:54]: Det är väl kanske själva definitionen av radikal innovation att man vet inte vad det kommer att vara.

 

Talare 2 [00:41:00]: Jag skulle vilja säga, jag tänker inte påstå, men det jag tycker att Europa skulle kunna vara bäst på. Vi skulle kunna vara bäst på riktigt bra utbildning till alla. Tillräckligt bra sjukvård till alla. Vi skulle faktiskt kunna vara det vi har kämpat med genom Europas alla år, att vi faktiskt vill att alla har samma möjligheter att lyckas. Alltså det är jättesvårt. Men jag tror ändå att vi har radikal innovation som främjar en bättre framtid för alla. Jag tror att vi skulle kunna bli vinnande globalt.

 

Talare 1 [00:41:37]: Då är du inne på att även offentlig sektor behöver vara innovativ, vilket kanske är ett annat avsnitt men ändå. 

 

Talare 2 [00:41:46]: Men ack så viktigt.

 

Talare 1 [00:41:46]: Ja, absolut. Ja, vi börjar väl närma oss slutet, men om ni vill blicka in lite i framtiden som vi är inne på, men inom vilket område tror ni att vi kommer få se nästa stora innovation som innebär något radikalt nytt som banar väg för stora förändringar i näringsliv och samhälle? Har ni någon på lager.

 

Talare 3 [00:42:08]: Jag kanske ändå får spå lite här att med förändringarna som har hänt i närtid, en helt ny geopolitisk kontext så har många satsningar nu från politikens sida av nödvändighet handlat om att stärka resiliens i samhället, försvar och så vidare. Ur det kommer det komma väldigt mycket nytt, nytt som hjälper oss i samhället och i vardagen. Då kanske på ett sätt så har man behövt pausa lite det som man tänker är sätt att motverka klimatförändringar. Det stämmer inte helt för att det handlar väldigt mycket om nya stabila energislag och så vidare. Det är verkligen framtiden även för att motverka många, många risksituationer med ett förändrat klimat. Men jag tror att man kommer ta lite omtag på det här snart. Vi kommer att komma till en situation där man mer aktivt igen kommer att söka nya lösningar för att motverka klimatförändringarna. Där kommer det att hända.

 

Talare 1 [00:43:15]: Vad säger du Jenny?

 

Talare 2 [00:43:17]: Jag har stora förhoppningar om både syntetisk biologi, det som Anna sa om blodet, det är fantastiskt. Men också kvant. Jag tror att vi är så tidigt i kvant oavsett om det handlar om kommunikation, sensorer eller beräkningskapacitet med tanke på vad vi ser. Jag menar AI har funnits så länge men det har först med beräkningskapacitet som det börjar bli saker, så det är saker som vi redan har fått syn på. Jag tror din fråga Daniel var nästan, vad ser vi runt hörnet? Då skulle jag nästan vilja säga, vi människor är helt magiskt programmerade för att lösa problem. Det är som en överlevnadsinstinkt som vi har i oss. Så jag tror att det vi behöver göra det är att uppmana alla till att hitta problemlösningar. Det här är problem, utmaningar idag, imorgon, långt in i framtiden. Då kommer det att generera helt nya lösningar. Om man bara bjuder in, hjälp oss att lösa de svåra problemen. För det är där de här fina forskningsresultaten hittar sin väg.

 

Talare 1 [00:44:27]: Du ville lägga till något där Anna.

 

Talare 3 [00:44:29]: Vi har pratat mycket om områden. Vi har pratat om teknikområden som kommer att förändra saker. Du nämnde syntetisk biologi. Men också var kommer det hända någonstans? Rymden tror jag är ett nytt område. Man kan tänka att det är ett applikationsområde. Men det är också en möjliggörare i rymden med förändrad gravitation och helt förändrad egentligen omgivning, så kan det möjliggöra hur du gör läkemedel. Men det vi gör i rymden, det är jättespännande för framtiden. Det tror jag på för radikal innovation.

 

Talare 1 [00:45:06]: Ja, och vi har faktiskt haft ett avsnitt här av podden som handlar just om rymden. Så det är väl ett tips till lyssnarna att lyssna gärna på det och ni också. 

 

Talare 2 [00:45:16]: Ja, bra poäng. 

 

Talare 1 [00:45:17]: Ja, men med de orden har det blivit dags att runda av. Stort tack för att ni var med. 

 

Talare 2 [00:45:22]: Tack, kul.

 

Talare 3 [00:45:23]: Tack. 

 

Talare 1 [00:45:25]: Det här avsnittet av På spaning innovation spelades in hos Swartling Studios. Hör gärna av er till oss med era reflektioner till podcast@vinnova.se. Tack för att ni har lyssnat.