Information
Framtidens energisystem – Sveriges nästa stora exportframgång?
Nästan all teknik som kommer att forma vår framtid kräver energi. Hur bygger vi ett energisystem som klarar ny industri, elektrifiering och snabb teknikutveckling? Och kan Sverige rentav visa vägen? Energisystemexperten Markus Wråke och entreprenören Jonas Birgersson samtalar om tekniksprång, smartare energisystem och Sveriges möjligheter att ligga i framkant. I ett reportage hör vi också Peter Roos, Novatron, och Rémy Kolessar, Vinnova. Samtalet leds av Liselott Bergman.
Lyssna på podden här
Talare 3 [00:00:01]: Lika duktiga som vi är i Sverige på att göra de här fantastiska ingenjörslösningarna, lika dåliga är vi på att berätta om de för omvärlden. Alla är helt övertygade om att Kalifornien är långt, långt, långt mer utvecklade än oss på de flesta områden inklusive energi. Det stämmer bara inte.
Talare 2 [00:00:18]: Det är ingen marginell företeelse det här och för en enskild stad, man kan ersätta all förbränning i många städer bara genom spillvärme om man har ett datacenter som är stort bredvid. Så att det är många miljoner människor som skulle kunna få sin värme från spillvärme, som idag antingen redan eller riskeras att bara blåsa upp i atmosfären och värma den. Så att det är en jättegrej alltså.
Talare 5 [00:00:41]: Det är en industri som är beräknad till att omsätta i storleksordningen 15 triljoner US dollar på årlig basis. Det kommer att bli en av världens absolut största industrier och där ska Sverige naturligtvis vara en utav de ledande aktörerna.
Talare 3 [00:00:58]: Skulle det här fungera för hela den byggda miljön i Sverige och det skulle vara samma nivå de här 50 procent mindre topplast, då pratar vi alltså om en besparing som är lika mycket som hela Danmarks elförbrukning.
Talare 6 [00:01:11]: Systemperspektiv är egentligen inte bara teknik utan det är också affärsmodeller, det är också regelverk, hur det fungerar tillsammans. Man måste egentligen ha det här systemperspektivet på energiomställningen.
Talare 1 [00:01:25]: Varmt välkommen till På spaning innovation en podcast från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Nästan all teknikutveckling som ska forma vår framtid har en sak gemensamt, den kräver energi. Men är vårt energisystem byggt för det som kommer och kan radikalt nya lösningar skapa förutsättningar för billig fossilfri el. Och om inte riskerar energin att bli en verklig broms för Sveriges innovationskraft. Det och mycket mer ska vi prata om med två verkliga experter som angriper den här frågan från två olika håll. Varmt välkommen Markus Wråke, energisystemexpert och tidigare vd för Energiforsk och idag vd för Calentix Energy.
Talare 2 [00:02:13]: Tackar.
Talare 1 [00:02:13]: Och Jonas Birgersson, entreprenör och internetpionjär idag drivande bakom EnergyNet.
Talare 3 [00:02:19]: Tack.
Talare 1 [00:02:19]: Varmt välkomna. Innan vi tar oss an energisystemet så är jag nyfiken på er. Om jag skulle träffa er på ett jobbmingel och frågade vad håller du på med just nu, vad skulle du svara då Markus?
Talare 2 [00:02:33]: Men jag håller på att bygga ett bolag Calentix Energy. Vi ser till att ta vara på all den spillvärme som blir från datacenter, som just nu bara fläktas bort i luften i de allra flesta fall. Så all el som går in i ett datacenter, som det byggs många av, blir idag till värme som inte tas till vara och det vill vi ändra på. Så att vi vill bygga infrastrukturen som ser till att man kan använda den här spillvärmen för att värma bostäder och lokaler och så där. Det gör jag om dagarna.
Talare 1 [00:02:58]: Spännande. Vad är det mest utmanande med att bygga ett bolag som Calentix Energy?
Talare 2 [00:03:03]: Ja, det är att hinna med skulle jag säga. Den här marknaden som vi har hamnat i kring AI och datacenter den växer enormt fort. Så att vi har mycket att göra och det är svårt att mäkta med allting och växa tillräckligt fort som vi tror att vi behöver göra för att dra nytta av den här resursen som idag går förlorad.
Talare 1 [00:03:19]: Vad skulle framförallt behöva för att kunna växa så fort som ni behöver?
Talare 2 [00:03:23]: Vi behöver bli fler personer och så behöver vi ha ännu bättre kontaktytor mot framförallt datacenter i andra länder. Vi jobbar i många länder och de riktigt mest värdefulla projekten finns utanför Sverige och då är det en utmaning att komma dit och förstå regelverk och så behöver man lokal personal och så där. Så att det är att hitta rätt personer. Det skulle vi behöva, ännu fler duktiga människor att jobba med.
Talare 1 [00:03:47]: Låter spännande och utmanande. Jonas om jag träffar dig på det där minglet och frågar vad håller du på med just nu?
Talare 3 [00:03:55]: Nej, men man kan säga jag var jättefärdig med det här. För folk som är jättegamla en gång i forntiden gjorde jag två enhörningar som det heter borta i USA innan jag var 30, Framfab och Bredbandsbolaget. Men vi var helt färdiga med att göra stora projekt och stor uppskalning och så där. Men sedan så skulle Putin rövtratt nummer ett nödvändigtvis göra en fullskalig invasion av Ukraina och då behöver vi alla göra lite extra. Då började vi titta på vad är det vi kan göra egentligen, varför ser vi inte genomslaget av de fantastiska tekniker som utvecklas. Vi har haft solceller till exempel, som har blivit 99 procent billigare på 20 år. Vi har nu batterisystem som har blivit 99 procent billigare på tio år. Varför går inte våra elräkningar ner? Varför har vi fler och fler strömavbrott i elnätet? Då kom vi helt enkelt fram till att det här var fruktansvärt likt det vi gjorde förra gången, det vill säga när vi byggde om med nya parallella kommunikationsnät, när vi byggde fiber istället för att ha det gamla telefonnätet. Då såg vi att det finns möjligheter nu tack vare en genombrottsavreglering som EU har gjort, att bygga för första gången på hundra år parallella elnät. Då började vi bygga en teknikstack för att realisera det. Då tror vi att precis som förra gången kommer det här faktiskt att leda till ett överskott av kommunikation, i det här fallet överskott på billig el, börjar med bostadssektorn, låga fasta priser. Precis som våra barn inte vet vad ett långdistanssamtal är, så kommer våra barnbarn förhoppningsvis inte att veta vad ett elavbrott är. För det är egentligen onödigt att ha.
Talare 1 [00:05:40]: Det är det som du har ägnat din tid till de senaste åren.
Talare 3 [00:05:44]: Ja.
Talare 1 [00:05:44]: Låt oss då borra djupare i energifrågan. När man lyssnar på debatten idag så låter det ofta som att Sveriges stora utmaning just nu är att producera mer, fossilfri och billig el. Är det där vårt största problem ligger skulle ni säga?
Talare 2 [00:06:02]: Det är naturligt att det är mycket fokus på billig el i Sverige och vi har byggt vår välfärd kring att vi har billigare el än många andra länder. Sverige har väldigt goda förutsättningar, vår chans tror jag ligger i att vi har en industri som drar nytta av att vi kan vara fossilfria snabbare och elektrifiera snabbare och digitalisera snabbare än andra och så där. Men just nu tror jag att det som framför allt håller tillbaka en del av utvecklingen det är att det finns ett tvivel på om EU och Sverige verkligen menar allvar med den här resan till fossilfritt. Jag tror att det är det som bromsar en del av investeringarna i fossilfria produkter, som många är överens om kanske är framtiden men som ändå inte sker så snabbt som man hoppades och trodde kanske för bara några år sedan. Det är klart att man genom att driva fram och ibland subventionera el för industri kan lösa en del av deras kostnadsutmaningar och så där. Men grundproblemet tror jag är egentligen större och mer långsiktigt än bara om vi ska ha kärnkraft eller vindkraft i hög grad i Sverige, det tror jag inte är rätt fokus egentligen.
Talare 1 [00:07:00]: Om du skulle sätta ord på den verkliga utmaningen vad är den?
Talare 2 [00:07:03]: Det är trovärdigheten i politiken långsiktigt, vad är det för sorts industri vi ska ha och bygga vår välfärd kring i Europa. Är det en fossilfri industri där man kan konkurrera och tjäna mer pengar på att få gå före och vara snabb. Eller är det att man ska kanske bromsa in och vänta och gå långsammare än vad många av de bolag som idag redan har gjort investeringar i Sverige har byggt sina strategier kring.
Talare 1 [00:07:27]: Håller du med om det här Jonas, om vi fick den här tydligheten skulle utmaningen vara löst då?
Talare 3 [00:07:34]: Det skulle absolut hjälpa och jag håller helt med om att det finns en osäkerhet och det beror på alltså den amerikanska administrationens helomsvängning, där helt uppenbart fossillobbyn sätter väldigt mycket av alla direktiv. Det påverkar då kan vi då, man säger så här har vi råd med att göra de här fina klimatsakerna, har vi råd med att vara fossilfria. Medan det här är ett totalt falskt narrativ, för det finns ingen konflikt mellan att vara konkurrenskraftig, resilient och att ha det lägsta priset på el. Det är det som är så intressant att de två stora supermakterna i världen har valt två helt olika spår. Där Kina går väldigt kraftfullt fram med elektrifieringen, medan USA är totalt dominerad av en fossillobby när det gäller energipolicy och det ser man att det får stora konsekvenser. Här står EU mittemellan och kan då välja. Då är det viktigt att komma ihåg att vi är precis som Kina de som betalar för allt det här dyra fossilbränslet. Så att även om man bara skulle vara jättecynisk och inte tänka på miljön och vårt klimat och vår framtid, vilket man naturligtvis ska, men även om man är helt cynisk så är det så att det är absolut i vårt intresse. Jag skulle säga att det största hindret idag det är faktiskt det gamla elnätet och den gamla, ska vi säga tankeinfrastrukturen kring det gamla elnätet. Det är ett analogt nät det går inte att styra, det är optimerat för långa avstånd, det är optimerat för få stora dyra enheter. Verkligheten nu precis som när vi fick bredband och vi byggde det här från minutpriser till låga fasta kostnader på all bandbredd du kan behöva, som öppnade upp för andragradsinnovation som Skype och Spotify och annat, där Sverige var ledande och kan bli igen. Det här är den sista flaskhalsen, när vi går bort från att tänka att allting måste vara ett långt alltid sammankopplat nät i realtid, till att ha många små korta nät, som digitalt styrs och som kan använda modern kraftelektronik som ett nytt område. Då kommer vi att kunna bygga nät i den hastigheten och betala det med privata investerare som kan göra investeringar för att lösa ett problem i sitt kvarter, runt sin fabriksanläggning. Det gör att vi kan nu rulla ut den bästa miljötekniska, den mest resilienta, men också den billigaste tekniken så att vi kan nu rulla ut ny nätkapacitet på det nya sättet med korta nät i samma hastighet som vi kan installera solceller och elfordon. Så att det här är ett nytt paradigm, precis som när vi gick från telefon till bredbandsuppkoppling. Jag hoppas att Sverige den här gången kan vara lika ledande. För Europa har faktiskt gjort någonting som avundsjuka människor tittar på i Silicon Valley och säger åh det där hade vi velat ha. För att det är nu möjligt att bygga parallella elnät utan att energibolaget kan blockera det. Så att det här är en fantastisk möjlighet för oss att med teknik lokalt billigare snabbare och då tror jag vi kommer få en enormt positiv framtid, där det finns ingen konflikt mellan konkurrenskraft, låga priser och resiliens. Samma investering kan ge alla tre nyttigheterna. Om vi vågar tänka nytt.
Talare 1 [00:10:44]: Jag tänker redan idag står det många aktörer på kö för att få tillgång till el. Riskerar vi att sälja ut en strategisk tillgång som Sverige sitter på för billigt till exempel till internationella datacenter. Markus vad tänker du?
Talare 2 [00:10:58]: Ja det är klart att det finns en sådan risk. Jag brukar tänka i tre frågor som jag tycker hjälper mig i alla fall. För det första om man tar just AI och datacenter och så där, för det första behöver vi som nation fundera på hur kan vi dra nytta av alla de möjligheter som AI ger för att få bättre ekonomiskt utrymme och bättre välfärd och allt det där som vi vill uppnå. Alldeles oavsett var den här AI-kapaciteten finns någonstans. Det är första frågan. Nästa fråga är okej hur mycket av den där beräkningskapaciteten som krävs för att få AI att fungera, behöver jag ha just här i Sverige. Sedan den tredje frågan är givet att vi då ska bygga ett antal datacenter här och vi tror på det, hur kan vi göra de till en tillgång i systemet och bidra och inte bara med belastning, det är det som jag jobbar med till vardags. Men med det sagt det är inte så självklart att vi ska visa någon slags kollektiv Sverige visa med att börja bestämma över vem ska få elen och när då och ska det bara vara svenska bolag. Det skulle vara en väldigt stor förändring kring hur vi normalt brukar tänka kring hur resurser ska fördelas generellt. Ofta är det så att marknaden är ganska bra på den som betalar bäst för en vara, är också den som kanske skapar mest värde med den. Det har tjänat oss ganska väl i många sammanhang. Man måste vara väldigt försiktig tror jag innan man börjar rucka på det där och fundera på vad är det som marknaden idag inte klarar av att prisa in, vad är det som inte värdesätts på ett korrekt sätt. Då finns det tycker jag skäl att fundera kring just nu datacenter och den dynamiken som finns i den marknaden och den förändringstakt som är där, är annorlunda och väldigt mycket snabbare än vad vi kanske ser i traditionell, om man uttrycker sig slarvigt då industri. De är globala aktörer som kan läggas lite var som helst och de har just nu en extremt hög betalningsvilja som kanske inte finns kvar om tio år. Så att det finns skäl att fundera på marknadssignalerna går de fram. Gör de inte det då tror jag att det finns skäl att ställa krav på de kanske måste bidra på ett annat sätt och så där. Men man måste då också vara beredd på att svara på frågan jaha, om vi nu ställer de här kraven på de på Google eller Microsoft eller Equinix eller någon, varför skulle de ha just särskilda krav och inte Cementa eller Borealis eller Volvo. Det är inte så lätt att alltid svara på det. Jag tror att för att svara på frågan, ja det finns en sådan risk och ja vi ser en stor skepticism mot infrastrukturen kring AI och datacenter, som jag tror drivs av många saker, alltifrån rädsla för AI generellt till att man inte gillar hur de ser ut, som man ska ta på allvar. Men det kommer inte vara så lätt tror jag att ställa de här kraven så att de inte slår alldeles fel.
Talare 1 [00:13:42]: Jonas det här du målar upp innebär det att vi kommer ha el så det räcker, även att sälja ut till internationella aktörer? Eller tycker du också att vi behöver fundera över?
Talare 3 [00:13:52]: Nej men alltså det vet vi allihop att elanvändningen den har faktiskt inte ökat i någon speciellt hög takt de sista decennierna. Medan däremot den ekonomiska utvecklingen har ökat väldigt kraftigt. Så att vi har redan visat att vi kan med samma mängd el göra väldigt mycket mer ekonomisk nytta. Precis som Markus är inne på marknaden har fungerat väl. Man har gjort besparingsåtgärder. Vi har Amory Lovins till exempel som pratar om det här med den bästa elen är den vi inte behöver för att vi kan bygga effektivare och så där. Det har varit fantastiskt, men jag ser att det finns en uppenbart lågt hängande frukt med ny teknik och då den här nya avregleringen där Sverige har alla möjligheter att gå före. Vi har nämligen den största elanvändaren i de flesta länder och 50 av 52 delstater i USA det är faktiskt det man kallar för built environment alltså våra fastigheter. Och alla de har ju tak så att det är klart att vi ska producera all lokal el så nära vi kan, om vi nu inte är begränsade av hur det gamla elnätet fungerar. Det här är så lönsamt och det går att göra så fort så att flera utredningar som Energimyndigheten har gjort till exempel, där pratar man om en potential bara på [?? 00:15:07] installation inte vertikalt inget konstigt, på våra tak på uppemot 50 terawattimmar per år. Det är i så fall nästan en tredjedel av den elen vi använder. Tittar vi sedan på sådana här fantastiska lösningar, vi har parkeringsplatser som passar bra med, vi får mer och mer elektrifierad fordonsflotta där det är ganska lätt att sätta lite pergolaliknande lösningar. Vi har 25 miljoner parkeringsplatser i Sverige. En hel del av dem skulle passa väldigt bra med lokal solel som är just enkel och billig.
Talare 1 [00:15:35]: Låt oss lämna studion. Vi ska lyssna på ett reportage om ny energiteknik och innovation och systemet runt omkring.
Talare 4 [00:15:49]: Fusion går ut på att skapa energi på samma sätt som solen gör, genom att slå ihop små atomer så att de frigör enorma mängder energi.
Talare 5 [00:15:59]: Till skillnad från traditionell kärnkraft där man delar klyver tunga atomer så slår man istället samman, fusionerar lätta atomer.
Talare 4 [00:16:09]: Peter Roos är vd för Novatron som utvecklar fusionsenergi.
Talare 5 [00:16:13]: Det blir ungefär fyra gånger så mycket energi som i traditionell kärnkraft, så det är extremt energieffektivt.
Talare 4 [00:16:20]: Är fusion inte längre en olöslig gåta utan en ingenjörsutmaning?
Talare 5 [00:16:27]: När man återskapar förutsättningar som är inuti solens inre då är vi inne på en nivå av fysik som är väldigt komplicerad helt enkelt. Det är först nu med avancerad datorkraft som man har förstått hur det här egentligen fungerar och vad som krävs att man ska kunna ha kontinuerlig fusionsenergi. Den andra delen är ingenjörsbiten, att bygga maskiner utveckla teknologi och material som kan ge ett bra stöd så att man har en maskin som är ständigt pågående och producerar energi hela tiden. Det är ingenjörsvetenskap och det är där man idag lägger den stora kraften.
Talare 4 [00:17:08]: När ett universitet startar ett bolag ur sin egen forskning kallas det för en spin-out. Novatron gick åt andra hållet, KTH såg synergierna och bjöd in bolaget. Resultatet blev KTH:s första spin-in, något som är mycket ovanligt.
Talare 5 [00:17:25]: Med det sagt så är vi enormt beroende av statsstöd av olika slag, inte minst rent politiskt men naturligtvis också även ekonomiskt. Det får vi från hittills framför allt från EU som har satt det här som en av sina absolut högst prioriterade områden, eftersom energifrågan är en sådan viktigt och svår fråga idag. Men även stöd från Sverige, inte minst Vinnova. Det som är komplicerat med dagens teknikutveckling är att den blir mer och mer avancerad för att kunna leverera de högnivå förmågor, tjänster, produkter som man runt om i världen vill ha. Det gör att det också är väldigt dyrt och tar lång tid att utveckla de, så det är en stor insats i början innan man kan skörda frukterna av det. Det kräver uthållighet, det kräver en vision och det kräver samarbeten mellan både statsapparater och myndigheter såväl som företag.
Talare 4 [00:18:19]: Om 20–30 år kan fusionskraften ersätta dagens åldrande kärnkraftverk med en säker, ren och billig energi.
Talare 5 [00:18:27]: Det är en industri som är beräknad till att omsätta i storleksordningen 15 triljoner US dollar på årlig basis. Det kommer att bli en av världens absolut största industrier och där ska Sverige naturligtvis vara en utav de ledande aktörerna.
Talare 6 [00:18:47]: Systemperspektiv är egentligen inte bara teknik utan det är också affärsmodeller, det är också regelverk, hur det fungerar tillsammans mer än bara skilda delar.
Talare 4 [00:18:59]: Det här är Rémy Kolessar avdelningschef för internationellt samarbete på Vinnova och tidigare chef för forskning och innovation på Energimyndigheten.
Talare 6 [00:19:09]: Det är lätt att fastna bara men nu är det en teknikutveckling och då är det teknikfokus och tappa egentligen det här systemövergripande perspektivet på den typen av frågor.
Talare 4 [00:19:19]: Vad gör Vinnova för att bidra till att innovera energi och elsystemet?
Talare 6 [00:19:25]: Just Vinnovas håll egentligen är att identifiera utmaningar, mobilisera aktörer, att finansiera innovation som kan bidra till omställningen generellt.
Talare 4 [00:19:35]: Finns det några spännande exempel på projekt som Vinnova har varit med och finansierat?
Talare 6 [00:19:41]: Mer generellt har vi väldigt mycket projekt som hamnar i gränslandet och det är framför allt när man har olika sektorer som möts. Det kan vara olika delar av samhället, men också att man inkluderar även egentligen energi på olika sätt i det och det kan vara allt från lagring, flexibilitet, material, som är i skärningen mellan egentligen olika sektorer och olika aktörer.
Talare 4 [00:20:14]: Har du något mer konkret exempel att prata om som är intressant?
Talare 6 [00:20:19]: Till exempel inom gruvnäringen, vi har en satsning för Swedish Metals and Minerals och impact innovation. Där vi tillsammans adresserar samhällsutmaningar och på det sättet slår vi ihop egentligen våra samlade kompetenser och upptag för att adressera de lite större omställningsbehov och just i det fallet handlar det om en hållbar gruvnäring.
Talare 4 [00:20:51]: För att gruvnäringen ska bli hållbar räcker det inte med att titta på själva gruvan, hela kedjan måste hålla från brytning, till förädling och det gäller både klimatet, människorna och ekonomin.
Talare 6 [00:21:04]: Hela kedjan behöver vara egentligen hållbar och på det sättet så kan man bidra med, alla kan bidra med olika delar. Allt från utvinning av metall och mineraler, men också hela förädlingen så att säga hela värdekedjan sen.
Talare 4 [00:21:22]: Samtidigt behövs gruvorna för omställningen eftersom de ger de mineraler som krävs för ny energi och ny teknik.
Talare 6 [00:21:31]: Ja men det är det jag menar att det är svårt att se energiomställningen som bara enskilda tekniker och som handlar bara om produktion. Utan man måste egentligen ha det här systemperspektivet på energiomställningen.
Talare 1 [00:21:45]: Vad tänker ni när ni hör på Rémy och Peter?
Talare 2 [00:21:50]: Jag kan börja. En sak är särskilt när man diskuterar fusion alltså tidsperspektivet, det är väldigt långa tidshorisonter. Jag har följt Novatron ett tag och vi sitter faktiskt i samma acceleratorprogram kring scaleups. Jag tycker det de gör är ju oemotståndligt, ur ett ingenjörsperspektiv så är fusion bland det coolaste man kan hålla på med tycker jag. Men det är klart att det också kan bli väldigt tålmodigt kapital och det är inte bara en teknisk lösning det ska också vara prismässigt konkurrenskraftigt och det är stora risker med det. Där överlag delar det, lite som Rémy är inne på med gruvor och så som ska stå i många decennier och få de där investeringarna på någonting ska leva så länge och där avkastning ligger så långt bort, det är en stor utmaning. Här går det väl ihop med inte minst ert uppdrag och Vinnova. Vad kan man göra som myndighet och vad ska ett land göra för att underlätta den typen av riskfyllda långsiktiga investeringar i det här fallet då ny teknik, som ingen riktigt vet om eller när den kommer att bidra på ett viktigt sätt. Det är klart att, tror jag i alla fall, att man behöver både jobba med den typen av om det fungerar så kommer jättebra typtekniker. Det som kanske ligger närmare till hands och där man kan göra saker utan stora investeringar, lite det som Jonas jobbar med, där man börjar med det där vi står nu, där vi vet att vi ganska snabbt kan få massa fördelar, det utesluter inte det här andra som kommer längre bort.
Talare 1 [00:23:12]: Fick du några tankar Jonas?
Talare 3 [00:23:13]: Som nörd är fusion den heliga gralen, det är otroligt häftigt. Vi har en chief science officer som heter Max Collins hos oss som har byggt kraftelektroniklösningen till bland annat ESS i Lund. Vi är otroligt stolta över honom att han har varit med och jobbat med kraftelektroniken och löst viktiga problem för den franska fusionsreaktorn till exempel. Vi i Sverige genom det här projektet men även att vi är med i internationella satsningar både i Europa och världen, vi är väldigt långt fram i de här möjliggörande teknikerna runt omkring. Sedan är det två saker med fusion som sticker ut. Det är det här med att det är otroligt häftig teknik, men den är också bland det mest kraftfulla vi känner till i hela universum. Så att förutom tidsaspekten som Markus redan har täckt på ett bra sätt, så är det ju det att det här kommer kräva helt nya typer av säkerhetsanordningar hur man ska göra detta. Jag skulle säga att min dröm och önskan det är att fusion, det är det vi skulle lagom till att vi bor på månen och kanske mars, för där kan vi både använda tekniken och det bor inte så många människor inom riskområdet om någonting skulle hända till exempel. Jag tror att det är en fantastisk teknik men jag tror faktiskt att om man ska vara lite sådan scifi stor i sina tankar, jag tror att fusionens viktigaste bidrag kommer faktiskt att vara utanför planeten. För det är en av de här klassiska scifi-barriärerna att vi behöver fusion för att kunna börja resa omkring på ett rimligt sätt i universum och runt omkring oss.
Talare 1 [00:24:58]: Nu är vi verkligen ute i rymden. Spännande. Jag tänker fusion är ett exempel på något radikalt som kan bidra med el om det lyckas. Finns det några andra tekniksprång som skulle kunna rita om energikartan? Som är på gång runt hörnet som det inte pratas lika mycket om.
Talare 2 [00:25:14]: Alltså per definition är det svårt att se det som inte vet så att säga. Jag tror även där att man kan börja lite närmare att det som kan underlätta att tillgodogöra framför allt de här väderberoende kraftslagen som redan är konkurrenskraftiga och som allt tyder på kommer bli ännu billigare. Men som har ett problem just att de varierar. Det skulle kunna göra det lättare att leva med de, så att ta hand om de resurserna det tror jag är det viktigaste. Då är det lagring, alltså på kort sikt men kanske ännu mer på medellång och lång sikt, alltså hur vi kan säsongslagra och så där. Det är kraftelektronik som Jonas var inne på, det är kraftöverföring som man kan sprida ut. Det är den typen av, det är inte lika spektakulärt som kanske det som Novatron gör, men det kan få väldigt stora konsekvenser och positiva konsekvenser ska jag säga om man lyckas flytta de teknikerna ännu snabbare än vad vi gör idag.
Talare 1 [00:26:03]: Nu är vi inne lite på det här att vi kanske inte måste vänta på nästa tekniksprång. Jonas du har varit inne på det här under samtalets gång, hur mycket vi faktiskt kan åstadkomma bara genom att bygga det system vi redan har smartare. Ni har utforskat det här i Lund i EnergyNet och du har varit inne på det till vissa delar. Berätta mer, var står vi just nu?
Talare 3 [00:26:28]: Det är precis det som Markus säger att det finns otroligt mycket häftigt, men jag skulle säga det var längesen som det är så mycket av den häftiga tekniken som är så mogen och finns runt omkring oss. För de här solcellerna, de här batterierna, de här kraftelektronikkomponenterna de går att klicka hem och levereras till dig, om du betalar flygfrakt några timmar. Du kan verkligen, alla komponenterna finns vi behöver inget Nobelpris-genombrott eller liknande som fusion naturligtvis.
Talare 1 [00:26:57]: Kan du förklara lite mer hur det här fungerar, du har förklarat kring att vi har taken, vi har parkeringsplatser, vi har en massa utrymme där vi kan se till att få den här energin som vi behöver på olika sätt. Men berätta mer hur fungerar det här systemet?
Talare 3 [00:27:14]: Det gamla systemet om man säger så är byggt på få stora dyra anläggningar, el ska gå åt ett håll mestadels. Då är det en kombination av två saker. Det första är då kraftelektronik alla har använt det idag, USB är kraftelektronik. När man kopplar in sin telefon då behöver man inte vara så orolig för att den ska få för mycket ström eller för lite ström, utan den kommer skicka signaler och det anpassas och man ser till att det blir det som den enheten behöver. Nu vill vi flytta den tekniken med EnergyNet, precis som internet. Man kan säga att det är en internetifiering av energiöverföring ut till det traditionella systemet. Då kan man börja lokalt. Precis som när vi började bygga kontorsnät för kontor, då bygger man de lokalt men man bygger de parallellt. Så på bara några år så fick alla kontor plötsligt PC datorer, det hade ett nät, de hade skrivare, de hade en server och då behövde man inte be Televerket eller AT&T om lov att koppla in det där. Men det var en väldig fördel när man sedan kunde komma med en sladd och koppla samman alla de där, så det blir ett nätverk av nätverk. Det tror vi är det som kommer att hända här. Kraftelektroniken gör att vi för första gången på, sedan vi hade el egentligen kan säga till elen var vill vi att den ska skickas och den kan då styras med digitala signaler. Här har Sverige verkligen chansen. Det andra som behövs när vi tittar på det här, det var då det som amerikanarna hade gett oss förra gången när vi byggde internet och bredband. Då hade vi redan en öppen standard som hette Internet Protokollet eller IP. Så att vi utvecklade då i ett non profit consortium en ideell förening någonting som heter EP, Energy Protocol. Det är ett språk som vi har gett bort till mänskligheten, publicerades 21 april förra året, satt på Berkeley och tryckt på en knapp. Det gör då att vi kan nu säga, jag har energi, jag behöver energi eller jag kan hjälpa till och transportera energi.
Talare 1 [00:28:57]: Vem är jag i det här fallet? Är det jag som bor i ett hus eller jag som eller vem är?
Talare 3 [00:29:02]: Precis och det blir precis som med internet, vi vill att det ska vara lika lätt att dela energi som det är idag att dela saker via wifi. När det finns en öppen standard då betyder det att alla som köper en solcell, alla som har köpt en elbil, de ska då kunna uttrycka sin vilja, på vilket sätt vill jag att min enhet ska nu kunna delta i fastigheten, kvarteret, stadsdelen och städerna. Så att de här många korta näten tillsammans försöker lösa saker och ting mellan varandra och sedan då också mellan de olika nätverken. Alfa Laval till exempel har också tittat på det här området med sina värmeväxlare och så. Det är att man säger att ungefär hälften av all energi som industrin betalar för i Europa, den skickas ut via de här skorstenarna som överskottsvärme. Alfa Laval med sina värmeväxlare, som i många fall är de som tar ut det från industrin, de säger varför kan vi inte stoppa in en värmeväxlare till så att vi kan använda den här, den är redan betald både koldioxidmässigt och ekonomiskt, den finns och den bara återkommer hela tiden när vi producerar. Det finns så mycket lågt hängande frukt. Tänk om Sverige skulle kunna vara de som tar det här, precis som med GSM eller bredband, sätter ihop det med öppna standards och gör ett systemperspektiv av det.
Talare 1 [00:30:11]: Ni testar det här redan i Lund som jag förstår det. Vad krävs, vad gör ni i Lund mer exakt och vad krävs för att ta det till nästa nivå?
Talare 3 [00:30:19]: Vi har ett ramavtal med Sveriges allmännytta och de representerar var femte bostad i Sverige, ungefär en miljon bostäder och 650 000 parkeringsplatser. Det vi har gjort i Lund i ett systemdemostratorprojekt som finns i Lund och Stockholm, där vi jobbar tillsammans med Vinnova. Där har vi då helt enkelt byggt, så den 21 april förra året hade vi premiär, då har vi byggt nya kablar som vi kallar för frihetskablar, nya parallella eldistributionskablar mellan två olika fastigheter som ägs av två olika fastighetsägare. Genom att då ha energiroutrar som är det vi kallar när vi använder kraftelektroniken och det nya öppna språket så delar vi nu energi mellan de här. Just nu byggs det i Örebro parallella sådana här nät. Vi bygger i Lund ett kvarter där det är tio byggnader, 278 lägenheter. Det vi kommer att se där det är att vi kommer att få billigare el, den kommer vara grönare, vi kommer att ha 12 timmar, är ett elavbrott mindre än 12 timmar då påverkas inte de boende och vi kommer att ha 60 procent mindre köpt el och 50 procent mindre topplast. Men det häftiga med det här, det är om du börjar multiplicera de siffrorna med en miljon bostäder. Då blir det här någonting som faktiskt har påverkan på systemnivå. Precis som när alla kontor byggde datanät, så kan det här göras parallellt. På bara några år skulle alla Sveriges allmännyttiga bostadsfastigheter till att börja med, kunna ha det här. Det är inte en marginell grej, för vi pratar om 50 procent mindre topplast eller 60 procent mindre köpt el.
Talare 1 [00:31:48]: Hur mycket av vårt elbehov skulle det här kunna bidra till att hantera?
Talare 3 [00:31:52]: Skulle det här fungera för hela den byggda miljön i Sverige och det skulle vara samma nivå de här 50 procent mindre topplast, då pratar vi alltså om en besparing som är lika mycket som hela Danmarks elförbrukning. Vi pratar nästan 40 terawattimmar per år.
Talare 1 [00:32:08]: Markus du jobbar med ett väldigt konkret exempel på systeminnovation att ta till vara på värmen från datacenter. Vad säger det om hur mycket mer vi skulle kunna få ut av den energi vi redan använder idag?
Talare 2 [00:32:24]: Ganska mycket säger det. EU har ett mål som kom nu bara i somras, vi ska tredubbla vår beräkningskraft inom Europa för att just dra nytta av AI och så där. Gör man det, det blir väldigt mycket energi, det är fortfarande så att, det glömmer man bort, fortfarande är datacentren förhållandevis liten del av det totala elbehovet, det är några procent. På totalen är det fortfarande en hanterbar mängd. Men lokalt är det jättemycket, på Irland är det nästan 25 procent av deras el går till datacenter. Nästan all den här elen blir värme, 99 komma någonting procent, lite grann blir det väl någon rörelse eller information. När vi räknar på det här tror vi att det är flera hundra terawattimmar bara på några år i Europa som man skulle kunna ta till vara. Lönsamma projekt finns det massor av. För att citera Jonas det är ingen marginell företeelse det här och för en enskild stad, man kan ersätta all förbränning i många städer bara genom spillvärme om man har ett datacenter som är stort bredvid. Så att det är många miljoner människor som skulle kunna få sin värme från spillvärme, som idag antingen redan eller riskeras att bara blåsa upp i atmosfären och värma den. Så att det är en jättegrej alltså.
Talare 1 [00:33:40]: Hur långt har ni kommit med det här?
Talare 2 [00:33:43]: Alltså vi har ännu inte byggt någonting därför vi måste vänta på, vi jobbar med nya datacenter och de behöver några år på sig. Men vi har ett tjugotal projekt idag som vi arbetar aktivt med i vår pipeline och några av de har kommit så långt så vi börjar förhandla priser med de som ska köpa värme, alltså fjärrvärmeföretag framför allt är det som vi jobbar mest med. Det går enormt snabbt alltså, vi har svårt att hinna med och hantera alla projekt som finns att man skulle kunna göra. Det går jättefort.
Talare 1 [00:34:09]: Om du ger ett konkret exempel på när det här har lyckats och är väletablerat i Sverige, hur ser det ut då?
Talare 2 [00:34:15]: Spillvärmeanvändning finns det mycket av i Sverige, man använder ofta från avloppsreningsverk eller industrier, på det sättet är man van vid detta, många fjärrvärmeföretag har det här, en stor majoritet av svenska fjärrvärmebolag har spillvärme. Utomlands är det lite mindre vanligt. Det finns gott om framgångsrika exempel. Det som är nytt nu det är att datacentren är, dels har de karakteristika med temperaturnivåer och så där hur de används som gör de attraktiva, och dels så blir de väldigt fort många fler, så att det finns en stor resurs idag som bara står och blir en ny resurs som inte används. Men konkret från just datacenter det är en handfull en kanske 20 projekt som finns i världen och några av de finns i Sverige. Det finns några här i Stockholm, Conapto är ett bolag som har gjort jättecoola grejer i södra Stockholm och Stockholm [?? 00:35:01] har ett öppet fjärrvärmenät, så de har mycket bättre möjlighet att ta till vara på resurser än många andra nät. Så att det finns projekt som är framgångsrika. Utmaningen är och det är därför vi bildat vårt bolag det är att ingen än så länge i alla fall har som jobb att göra just det här. De projekt som finns har gjorts av antingen datacenterbolaget de vill oftast inte hålla på med det här, de är inte energiföretag. Eller fjärrvärmeföretag och de gör ofta det här en gång kanske första gången, så att det blir väldigt svårt att få lönsamhet i det. Därför tror vi att det finns en nisch för någon som bara driver på det här. Då bildar vi det här bolaget.
Talare 1 [00:35:33]: Vad hindrar den här typen av utveckling att blomstra, både EnergyNet och Calentix energy. Vad är det som är utmaningen, är det regelverk eller teknik eller affärsmodeller annat?
Talare 2 [00:35:46]: Om jag börjar då i vårt fall är det flera saker. Dels ska man hitta rätt projekt, ofta är det som tynger ner ett case för oss det är att det är för långt mellan datacentret och ett fjärrvärmenät för att det är dyrt att dra rör. Men sedan är det också just att ingen har fokus på det här, så att det är ingens jobb och det finns en inneboende tröghet. Jag kan tänka mig att du Jonas också möter, har man jobbat med en viss typ av värmeförsörjning under hela sin karriär då är det svårt att växla om och man kanske känner sig hotad och så, all innovation är i någon mening en utmaning av det rådande läget. Du nickar. Det ligger i sakens natur. Nu talar jag i egenintresse förstås för att det finns rent styrmedelsgrejer. Man betalar jättehög elskatt på värmeproduktion, tog man bort den skulle lönsamheten öka och många fler projekt bli av. Så det finns också regler de facto som skulle underlätta affären. Som avslutning tror jag att jag är skeptiskt att man skulle kräva till exempel spillvärmeåtervinning, det är många som tycker det, det här är en sådan bra idé det borde man ha krav på. Jag tror att det är svårt att få krav som inte slår fel. Däremot ska man underlätta så affären är framgångsrik, så att man inte har en barriär som står i vägen för en lönsam affär när den är rationell, till exempel då att man inte beskattar fel och så där.
Talare 1 [00:36:57]: Vad hindrar framför allt EnergyNet att blomstra?
Talare 3 [00:37:00]: Det handlar mest om tankeinfrastruktur att kan man inte tänka sig en ny lösning eller att man kan flytta el på ett nytt sätt. Men man ska tänka det att jag tror att vi behöver se till att det här precis som amerikanarna har varit väldigt väldigt duktiga på, att det blir ett ekosystem. Det är därför jag tror att det här med det öppna språket, om man kan se till att den öppna standarden, det öppna språket, det som är gratis som alla kan använda och vidareutveckla men så att grejerna pratar med varandra. Om en ABB-produkt automatiskt pratar med Markus produkter, pratar med datacentrets enheter, pratar med elbilarna och att vi sedan mjukvarumässigt kan skapa den här styrningen ovanpå den öppna standarden. Då tror jag det kan bli som när bredbandet tog bort begränsningarna då fick vi duktiga entreprenörer som kunde skapa Skype, som kunde skapa Spotify. Spotify som fortfarande nu decennier senare vinner mot Apple och Google. Det är helt fantastiskt. Men tänk om vi hade gjort det här på en Europa-skala istället. Om vi hade haft Tyskland med oss, om England hade varit med oss, om Frankrike varit med oss, samma eller tagit hack i häl på Sverige på digitaliseringen. Nu har vi en sådan chans till med elektrifieringen så att kan vi då göra smarta lösningar för energi både värme och el, bygga på öppna standards och bygga ett ekosystem så att man vet vi ska köpa svenskt för de tänker system, de tänker på att man ska kunna fungera tillsammans och då blir det mycket mindre risk för då kan man byta ut komponenter. Om någon enstaka aktör får problem eller de blir uppköpta eller det händer någonting, då vet jag att mina grejer lirar för de pratar en öppen standard.
Talare 1 [00:38:35]: Jag tänkte fråga vart ni skulle skicka Sveriges energiminister för att få inspiration, men det låter som att det är till Sverige, det är vi som har det mest välfungerande energisystemet att inspireras av eller finns det någon annan där ute att blicka på?
Talare 3 [00:38:49]: Vi har så mycket bra lösningar. Vi är så bra på tekniken så tekniken är faktiskt inte problemet i detta. Vi behöver hitta affären, vi behöver visa att affären levereras av ett svenskt ekosystem, vi måste ner och berätta storyn i Europa och sedan så ska Europa berätta den här storyn för världen. För den här tekniken den är så genombrytande så att det här till exempel skulle kunna göra att Afrika får ett genombrott, det skulle kunna göra att Indien får ett genombrott. Tänk om Sverige och Europa kunde ta en position att vi, inte som kolonialister, utan som möjliggörande teknikleverantörer och partners kan bjuda in de här nya, då kan de hoppa över att bygga det gamla elnätet och gå direkt på det nya. Precis som de faktiskt gick direkt till mobiltelefoni och inte byggde upp de fasta näten. Tänk om Sverige kunde vara motorn i den omställningen.
Talare 1 [00:39:41]: Håller du med Markus är det oss de ska inspireras av eller finns det någon som ni kan inspireras av där ute?
Talare 2 [00:39:47]: Det ena utesluter inte det andra så klart. Vi har jättemycket, jag håller med Jonas om mycket, det är klart vi har massa saker som vi ska vara stolta över och kan exportera. Men sedan klart att vi ska lära oss av andra också. Tar man mitt område till exempel just spillvärme och från datacenter och hur man tänker kring AI så tror jag inte att Sverige är i framkant, där har vi mycket som man skulle kunna och inget land har gjort allt rätt här. Där jag började till exempel hur ska vi dra nytta av AI och vad ska vi ha för strategi som nation och så där, där har andra tänkt före oss och man kan lära sig...
Talare 1 [00:40:16]: Finns det någon särskild?
Talare 2 [00:40:17]: Ja men Finland till exempel de har tycker jag gjort så här folkutbildningsinsats som jag tycker är jättespännande, lite som hem PC som du nämnde Jonas, lite samma sak tanke att man ska få ut att så många möjligt ska förstå att det här kan man använda i vardagen och kan man dra nytta av det på olika sätt vad man nu håller på med, så det tycker jag är spännande. Frankrike de har just på vårt område med hur man ska få datacenter att passa in bättre tänkt mycket längre. Allt är inte bra men man kan åka dit och fundera vad av det här som de gör kan vi inspireras av. Danmark som ställer krav på datacenter vissa av de här grejerna tror jag oh det ska vi inte kanske rusa iväg, men andra är ja men det där är nog ganska klokt. På vårt område som tangerar AI-utveckling och där det går så fort, då tror jag att fördelen här är att ingen riktigt vet och många upplever jag i alla fall i politik är nyfikna och det finns inga stora politiska låsningar. Det är inte någon sådan här kärnkraftsfråga där alla har bestämt sig och så utan det finns en öppenhet som är fantastisk och de flesta är ganska så ödmjuka ändå att man inte riktigt vet. Då kan man verkligen lära sig till de andra länder redan nu.
Talare 1 [00:41:23]: Om vi då hoppar fram till 2035 och vi har ett riktigt bra elsystem, tänk er det, hur ser det systemet ut, hur märker jag det i min vardag oavsett om jag är företag eller om jag är vanlig boende. Hur ser det systemet ut?
Talare 2 [00:41:42]: Jag tror ärligt talat för en boende tror jag inte det märks så stor skillnad. Jag tror att en stor poäng är att det inte ska märkas så stor skillnad, det ska vara enkelt och det är lätt att man förlorar sig lite som vi som jobbar med det i tekniken och beskrivningar som låter komplicerat, men i slutändan så är det inte den enskilde som ska sitta och styra eller prata med några maskiner utan tvärtom ska det skötas i bakgrunden. Så jag tror att för oss som vanliga medborgare tror jag inte man kommer märka stor skillnad. Möjligen kan man märka att det blir lägre kostnader och att vi har en mer blomstrande industri och vi är mindre beroende av rövhattar som Putin, för att låna ditt uttryck, det är dit vi vill komma.
Talare 1 [00:42:19]: Det låter lite skönt för jag blev lite orolig där Jonas där du beskrev hur man skulle sitta och bestämma hur man skulle vilja ha eller vilja dela el. Det är ingenting som man som enskild kommer sitta och besluta eller hur tänker du?
Talare 3 [00:42:33]: Nej men det är precis som i dag, det är det som är fint med öppna standards. Idag så man använder en öppen standard man har tagit beslut men man tänker inte på det, man har sagt att den här wifi noden är okej att jag loggar in på, de här hörlurarna är okej att de kopplar upp sig mot min dator. Men man har sagt det en gång, men det fina med den här digitaliseringen det är att du har möjligheten att faktiskt gå in och ändra om du vill, men du måste inte göra det varje dag och det är bara korkat att man skulle sitta uppe på natten och vänta på att starta tvättmaskinen sådant där. Men precis så smidigt som det är med de digitala tjänsterna idag, fast vi kommer att kunna göra samma sak för el. Det är smidigt att använda när Skype kom man kunde prata med alla i hela världen. Det var smidigt när Spotify kom all musik fanns på samma ställe, man kunde dela spellistor med sina vänner och sådant här. Det är det som är det viktiga att bakom all den här hårda tekniken kommer vi att bygga just de här fantastiska entreprenörsföretagen som gör de här både enkelt och kul, fast man egentligen kan göra helt fantastiska saker som man aldrig kunde göra innan. Men ganska snabbt vänjer man sig vid det, det är klart man kan prata med vem man vill i 4K utan att det kostar någonting.
Talare 1 [00:43:44]: Är det de fantastiska grejerna man kan göra eller vad kan du exemplifiera med.
Talare 3 [00:43:48]: Om man exemplifierar lite vad skulle kunna vara nästa Spotify, vad skulle kunna vara nästa Skype för energi. Då är det det att jag tror att vi har chansen att bygga ett ekosystem från Europa. Tänk om det är så att det är i Europa som vi har appstore, det är amerikaner och kineser och våra afrikanska och indiska vänner som laddar ner ett utvecklings kit och bygger sina smarta appar, sina smarta lösningar. Men ovanpå ett ekosystem som handlar om kritisk infrastruktur och som faktiskt kommer från Europa.
Talare 1 [00:44:22]: Det låter som en blomstrande framtid och då är det frågan om vad är det viktigaste Sverige behöver göra de här kommande fem åren för att ta oss dit. Jag tänkte ge er makt. Markus du har själv utsett dig som energiminister i solskensregeringen.
Talare 2 [00:44:39]: Det var inte jag som [?? 00:44:40].
Talare 1 [00:44:42]: Jag tänkte ge dig den rollen.
Talare 2 [00:44:42]: Det var tidningen Aktuell Hållbarhet och Dagens Industri.
Talare 1 [00:44:45]: Ja och då är frågan om, ja det var inte du som, det var en väldigt viktig poäng. Men jag ger dig nu rollen återigen som energiminister i solskensregeringen. Vad skulle du förändra för att släppa loss mer innovation i energisystemet och ta oss till den här visionen som vi önskar?
Talare 2 [00:45:04]: Det är en jättesvår fråga såklart. Jag tar upp där jag började, jag tror den här långsiktiga man måste få bort det här tvivlet på vilken väg vi ska gå. Jag tror inte Sverige eller för all del Europa någonsin kan vara lika konkurrenskraftiga, alltså för att vi ska vara konkurrenskraftiga så måste vi gå i en fossilfri elektrifierad och digitaliserad riktning och då är det massa saker som följer av det. Det är det viktigaste, man måste etablera det här målet stenhårt och få bort alla tvivel på att det är den som är den långsiktiga riktningen. Sedan kan vi som nation precis som Jonas säger vara duktiga på att vara risktagande, se till att staten tar bort de risker där staten faktiskt har en roll, se till att bryta ner de strukturer som har med gamla affärsmodeller att göra. Jag tror att igen tittar jag på dig Jonas, att det som ni vill göra hotar ju en affärsmodell som är under lång tid etablerad. Utan att värdera det som ni ska göra, kan jag för dåligt för, men så är det så att ska någonting sådant här flyga då måste man lättare få nya affärsmodeller att fungera, kanske inom ramen för andra system och befintliga system. Det tror jag staten har en jätteviktig roll att, man brukar prata om sådana här regulatoriska sandlådor och så här, så man får det att kunna växa och se fungerar det här, har det potentialen som Jonas säger eller är det någonting som nja. Det tror jag är en jätteviktig roll för en minister. Sedan på vårt område just att kring AI och datacenter verkligen se till vad är det av det här den här enormt kraftfulla utvecklingen som vi i Sverige kan dra nytta av. Hur kan vi se till att AI och all den infrastruktur som behövs för den genererar nytt värde för oss och gör det lättare för oss att vara lyckliga och trygga människor i vårt land. Det är det tredje som jag verkligen skulle ta tag i om jag var minister.
Talare 1 [00:46:44]: Så att om du sätter ett, två, tre.
Talare 2 [00:46:47]: Eftersom jag jobbar med det här med datacenter så skulle jag nog börja med det, för det är så kort, det går så fruktansvärt fort. Vi måste tror jag ganska snabbt få en bättre formulerad tanke kring vad ska vi ha AI till, hur mycket av infrastrukturen ska vara i Sverige och hur ska vi se till att den infrastrukturen blir ett bidrag till vårt energisystem och inte bara en belastning. Det skulle jag börja med dag ett.
Talare 1 [00:47:06]: Det är det allra viktigaste tycker du.
Talare 2 [00:47:07]: Ja lite egenintresse får jag väl erkänna, men ändå.
Talare 1 [00:47:10]: Då undrar jag när vi börjar närma oss en avrundning vad vi har missat eller om det är någonting som ni verkligen vill att den som lyssnar ska ta med sig från det här samtalet? Vad vill ni trycka på lite extra eller något vi helt har missat att ta upp.
Talare 2 [00:47:24]: Men framtiden är ljus skulle jag säga, vi har så stora möjligheter och tar vi vara på alla de kommer det här gå toppenbra. Man måste bara förstå var vår framtid ligger. Vi kommer aldrig tror jag kunna konkurrera med lägst bensinpriser i världen, men däremot kan vi konkurra med bäst tekniskt kunnande kring en fossilfri och elektrifierad ekonomi, det tror jag vi kan.
Talare 1 [00:47:44]: Tack. Och Jonas.
Talare 3 [00:47:47]: Om vi håller kursen, och då är det att använda tekniken och det viktigaste här det är att tänka på det som är pris prestanda. För att den här tekniken som blir så mycket bättre, så mycket billigare, när man använder fler av dem, alltså det man kallar för en learning curve, det som är Moores lag till exempel. Tänk vad fantastiskt det är med solcellerna idag, tänk vad fantastiskt det är med batterierna idag, tänk vad fantastiskt det är med elfordonen idag. Tänk hur fantastiskt det är när de om 10–20 år igen har blivit 99 procent billigare. För det här kommer inte att sluta. Det är den sortens genombrott. Då skulle jag bara skicka med en tankenöt till folk som att bara det låter helt osannolikt, ja men osannolika saker händer och det är det som blir paradigmskiftet. Om man nu pratar datacenter och så där, motsvarigheten på 70-talet var det man kallade för stordatorer. Världens första stordator hette Cray-1 och den var jättecool och den hade beväpnade vakter dygnet runt och man var rädda för den att skulle den ta livet av mänskligheten också. Men idag så har alla om man har en så här lite sportig digital klocka på sig, då har man fyra Cray-1 bara i klockan och skiten går på batteri och är stor som fyra kvadratcentimeter. Den här grejen beror på pris prestanda, att idag har alla en superdator i fickan. Det beror på att för en krona eller en dollar jämfört med 1975 till idag då har vi alltså 500 miljarder gånger mer beräkningskraft. Det är helt sanslöst hur mycket bättre det har blivit. Det kommer att bli samma sak med energi. Vi kommer att ha ett överflöd av energi så att vi kommer att ha, utmaningen kommer att vara för framtidens entreprenörer det är då att tillsammans med sina AI-kompisar hur använder vi det här på nya roliga sätt. Allt från kattvideos till angry birds fast för energi. Då vill jag att de åker till Sverige för där kan man göra det bäst och roligast.
Talare 1 [00:49:42]: Där kan man bada i energi, i fossilfri billig energi. Det låter positivt. Allt har ett slut och så också det här samtalet och jag hoppas att ni har fått med er många nya tankar, det har verkligen jag. Stort tack som kom, Markus Wråke och Jonas Birgersson.
Talare 3 [00:50:00]: Tack.
Talare 2 [00:50:01]: Tack själv.
Talare 1 [00:50:03]: Jag heter Liselott Bergman och På spaning innovation spelas in på Swartling Studios för Vinnova. Om du har tankar på det här avsnittet eller idéer på framtida teman så hör gärna av dig till oss. Stort tack till dig som lyssnar.